Det viktigaste du behöver veta om skuld

Den kommer när vi gör ett misstag, trampar i klaveret eller någon på tån.
Den anländer då någon anklagar oss eller ställer oss till svars.
Den kryper på när det råder obalans mellan vad vi givit och tagit emot i en relation.

SKULDEN …

… känslan som jämte skammen och stoltheten räknas till våra sociala känslor.

Låt oss titta närmare på den känsla som uppkommer då vi upplever att vi inte gjort rätt.

1. Ordets betydelse

Enligt ordboken är skuld det samma som ansvar för ett fel eller ett brott. Ordet kommer sannolikt från det isländska ordet ”skola” som betyder nödvändighet. I den fornnordiska mytologin dyker dessutom Skuld upp i skepnaden av en norna. Det berättas att hon, tillsammans med Urd och Verdandi, satt vid Yggdrasils rötter och spann livstrådar som avgjorde människornas öden. Om nornan Skuld har något med den betydelse som ordet har fått idag vill jag låta var osagt men nog kan skuldkänslan forma vårt livsöde även idag.

2. Biologiskt ursprung

När vi började leva i flock, för flera hundra miljoner år sedan, utvecklade vi känslor som skulle hjälpa oss med såväl rangordning som umgänget sinsemellan. Allt i syfte för att flocken skulle fungera optimalt och på så sätt ha större möjlighet att överleva. Till gruppen ”sociala känslor” räknas skulden men också skammen och stoltheten.

3. Skillnaden mellan skuld och skam

Både skuld och skam uppstår i förhållande till våra relationer men medan skuld handlar om vad vi GÖR handlar skam om vem vi ÄR i förhållande till dessa. Skuld uppstår då vi inte lyckas leva upp till våra egna värderingar om hur man behöver vara gentemot de andra i gruppen. Skam uppstår då vi upplever att vi inte är värdiga medlemskapet i gruppen. Skuld motiverar oss att be om ursäkt och reparera skadan. Skam motiverar oss att försvara oss genom att ge igen eller dra oss undan. Skulden ligger närmare empatin och skammen ligger närmare rädslan och ilskan.

4. Skuldens ansiktsuttryck

Skulden har inget gemensamt kulturellt ansiktsuttryck såsom de primära känslorna ilska, rädsla, ledsamhet, förvåning och avsky. Både skuld och skam liknar ledsamhetens ansiktsuttryck med skillnaden att ansiktet kan vara bortvänt. Att vi evolutionsmässigt inte har utvecklat ett speciellt ansiktsuttryck för vare sig skuld eller skam kan bero på att vi inte har velat att omgivningen ska veta om vad vi känner.

5. Skuld och ansvar

Eftersom ansvarsfrågan ligger till grund för om skuldkänslan uppstår eller inte kommer denna också att kräva att vi rannsakar oss vid de tillfällen då vi begått ett misstag. Vi behöver fråga oss vad vi sagt eller gjort som har sårat eller skadat någon annan för att på så sätt kunna ta ansvar för det fel som blivit begånget. Ibland kommer vi märka att vi inte gjort något fel men att vår motpart, trots detta, upplever sig kränkt, åsidosatt eller trampad på. I dessa fall kan vi välja att ta ansvar för vår del i relationen genom att lyssna in och känna med. Missförstånd är ingens fel men behöver likväl ett ansvarsfullt bemötande för att kunna redas ut.

6. Skuld och förlåtelse

Skulden är kopplad till våra handlingar. Vi känner skuld då vi sagt eller gjort något som vi inte borde. Skuldkänslan kan också uppstå då vi låter bli att göra eller säga något som vi anser är det riktiga. Att smita undan kan nämligen vara lika skuldframkallande som ett klavertramp. Skuldkänslans syfte är att korrigera oss till att agera på ett sätt som främjar våra relationer och det som blir vårt sätt att signalera till vår omgivning att vi har förstått att vi har gjort fel är att säga förlåt.

7. Skuld och tillit

När någon i vår omgivning trampar oss på tårna och då vi upplyser personen om detta förväntar vi oss ett förlåt. Är felsteget litet och om det dessutom följs av en ursäkt går båda parter vidare som om inget hade hänt. Om felsteget däremot är kränkande och sårande kan det ta tid att reparera skadan. Ett förlåt förslår i vissa, allvarliga, fall inte särskilt långt. Tilliten i relationen är nämligen skadad och behöver såväl tid som omtanke för att byggas upp på nytt. Den som har orsakat skadan behöver därför orka bära sin skuld tills tilliten i relationen är återställd.

8. Skuld och lidande

Då vi känner skuld har vi förmågan att sätta oss in i den andre personens lidande när ett fel blivit begånget. För att reparera skadan räcker vi ut en hand och säger förlåt. Om motparten är redo blir vi förlåtna och vårt eget lidande, i form av skuldkänslor, lättar. Att be om ursäkt, vare sig vi har gjort fel eller ej, kan därför användas som en strategi för att lindra vårt eget lidande. Speciellt om vi har ett mönster av att ta på oss mer skuld än vi egentligen har ansvar för. Likt martyrer offrar vi oss för någon annans skull. En strategi som lindrar för stunden men som skänker lidande, i form av bitterhet, på sikt.

9. Skuld och maktspel

Skuld kan missbrukas och då användas som ett effektivt vapen i det sociala samspelet. Om någon inte gör som vi önskar kan vi börja dela ut anklagelser i form av dåligt samvete. ”Du ringer aldrig” eller ”Det är alltid jag som diskar.” När vi börjar våra meningar med ”du” och då de dessutom innehåller generaliseringar som ”aldrig” eller ”alltid” använder vi skulden för att få den andre att ändra sitt beteende. Denna strategi är effektiv i stunden men i det långa loppet skadas tilliten varför den bör undvikas om man är rädd om sin relation. Ett mer konstruktivt sätt att kommunicera på är att berätta om sina känslor och behov i form av ”jag”-budskap.

10. Skuld och självkritik

Skulden kan även riktas mot oss själva när vi begår ett fel. En viss rannsakan är givetvis på sin plats men om vi inte finner att vi själva är värda ett förlåt kommer självkritiken att bli förgörande. När skulden inte finner sin lösning i ett förlåt slår den till slut följe med skammen och tillsammans kommer dessa att urholka vår värdighet. När vi begår ett misstag eller då vi inte lyckas leva upp till våra förväntningar möter vi därför oss själva med samma förståelse som vi skulle gjort om det gällde kär vän eller älskad anhörig. Vi möter oss själva med medkänsla.

Skuld är en nödvändig och användbar känsla som, då den används klokt, kan stärka våra relationer och få oss att växa som människor. När den däremot används som ett vapen mot oss själva eller andra slår den följe med skammen och sänker vårt värde som människor.

Nästa gång du känner skuld använd den klokt och förgör vare sig dig själv eller någon annan.

Har du blivit lite klokare när det gäller känslan skuld? Väcker min text några tankar hos dig? I så fall får du gärna berätta om dem i kommentarsfältet nedan.

Tyckte du om den här artikeln? Då kommer du att gilla de här:

Det viktigaste du behöver veta om skam
Det viktigaste du behöver veta om rädsla
Det viktigaste du behöver veta om ilska
Det viktigaste du behöver veta om självmedkänsla

Eller vad sägs om den kostnadsfria e-boken Bli vän med din inre kritiker?