Det säkraste sättet att få mig att göra något som jag varken har tid eller lust med – vet du vad det är?
Att säga: ”Marie, du som är så duktig på … skulle du kunna …?”
Det är ett urgammalt och genomskinligt knep men jag faller för det varje gång.
Nåja, det var väl lite att ta i. De senaste tio åren har jag faktiskt varit allt för medveten om hur mina mönster att vilja vara duktig och till lags kan få mig att göra sådant som jag egentligen inte vill, varför jag har börjat säga ”nej” fler gånger än ”ja”. Även då omgivningen, medvetet eller omedvetet, envisas med att smickra mitt ego. Men visst faller jag för detta förförarknep även idag.
Om du, liksom jag, har svårt för att få ordet ”nej” över dina läppar då ska du läsa vidare. Jag vill nämligen ge dig ett riktigt bra produktivitetstips. Förvisso är jag ingen förespråkare för att få mer gjort på mindre tid eftersom detta leder till mer stress. Däremot är jag helt och hållet för att du, liksom jag, ska göra plats för det som vi innerst inne vill och då är det tvunget att vi lär oss att säga ”nej” fler gånger än vi säger ”ja”.
Så sätt dig till rätta och låt mig få berätta för dig om varför jag tror att vi säger ”ja” fastän vi inte vill och dessutom vad vi skulle kunna göra åt det.
Du ger dig inte tid att tänka efter innan du svarar
Om du är en person som är tillmötesgående och hjälpsam är det troligt att du omedelbart nickar och säger ”ja” när någon ber dig om något. Din reaktion på en förfrågan ligger lagrad som en automatisk handling i din hjärna. Du har gjort det så många gånger att hjärnan vill bespara dig omaket att fatta ett medvetet beslut. Istället vill den att du gör som du alltid har gjort.
För att ändra denna vana behöver du ge dig själv en chans att respondera medvetet istället för att reagera impulsivt när du får en förfrågan. Det gör du genom att centrera dig med hjälp av ett par djupa andetag som får kroppen och sinnet att samla ihop sig. Utifrån detta centrerade läge är det lättare för dig att fatta ett medvetet beslut om hur du vill svara. För att göra även detta till en vana – centrera dig innan du svarar – behöver du upprepa beteendet åtskilliga gånger. Ge därför inte upp när du misslyckas utan försök igen.
Du kan också fundera över om du lever i ett antagande om att andra förväntar sig att du ska avge ett svar så fort du blir tillfrågad. Om så är fallet behöver du ifrågasätta om denna tolkning av andras förväntningar är sannolik och även ställa dig frågan om du vill fortsätta leva i ett sådant antagande. Kanske skulle ett antagande om att din omgivning förväntar sig ett snabbt svar kunna bytas ut mot att din omgivning förväntar sig ett genomtänkt svar för att på så sätt även ändra dina tankemönster.
När du blir tillfrågad känner du dig uppskattad och behövd
”Om du vill få en sak gjord fråga en upptagen person”, lyder ett känt uttryck som visar på att vissa av oss är mer förtjusta än andra att säga ”ja” när någon ber oss om något. Även om vi kan stöna och stånka över stressen och arbetsbördan finns det ändå något i vårt beteende som ger oss tillfredsställelse. Människan är nämligen funtad på ett sådant sätt att hon sällan gör något som ger henne obehag. Åtminstone inte frivilligt och absolut inte upprepat. Det finns således en positiv belöning för dig att säga ”ja”. När du blir tillfrågad känner du dig uppskattad och behövd. En känsla som inte ska underskattas.
Vi har nämligen levt i flock i många miljoner år och vår överlevnad som art har varit beroende av att vi har stöttat varandra inom gruppen. Tjänstvillighet har därför belönats med positiva känslor för att motivera oss att fortsätta detta beteende. Det har däremot inte gagnat oss att bli allt för medgörliga och passiva eftersom detta skulle göra oss till ett lätt byte för våra fiender. Av detta skäl har vi också begåvats med strids- och konkurrenslusta. Vi tycker således om att samarbeta och tillgodose flockens behov men vi tycker också om att tävla och bara se till vårt eget bästa.
När du svarar ”ja” fastän du inte vill är det dessa två behov som kolliderar och det förra som vinner allt för många gånger. Du upplever således en större belöning med att tillgodose andras intressen än att ta till vara dina egna. Ditt synsätt är ett uttryck för dina värderingar och därför något som du själv kan ändra på. Om du vill ha en bättre balans mellan hur mycket tid och energi du lägger på andra i jämförelse med dig själv kan du börja omdefiniera vad som är viktigt för dig i livet och sedan utgå från denna nya kompass. Varför inte reflektera över poeten Mary Olivers fråga: ”Säg mig, vad är det du tänker göra med ditt vilda och värdefulla liv?”.
Du vill inte göra någon besviken genom att svara ”nej”
Det är inte bara positiva känslor som motiverar oss. Även det som känns obehagligt får oss att agera. Det som vi är rädda för skyr vi. Bakom din naturliga impuls att säga ”ja” kan det därför dölja sig en rädsla för att säga ”nej” och som en följd behöva möta den andres besvikelse. Som vi nämnde i förra punkten är det naturligt för oss människor att vara samarbetsvilliga och till lags varför vi är motiverade att säga ”ja”. Om du dessutom bär på en föreställning om att ditt ”nej” kommer att såra finns det ytterligare ett skäl till att säga ”ja”. Ett skäl som väger tungt.
Det är både naturligt och önskvärt att vara empatisk i förhållande till andra i sin omgivning men när du tar allt för mycket hänsyn till en annan persons känslor kan det vara på sin plats att syna detta beteende närmare. Det är nämligen mycket möjligt att den som ber dig om en tjänst blir besviken när du säger ”nej” och det är samtidigt högst troligt att han eller hon både överlever och tar sig igenom denna smärta. Förmodligen kommer denna person istället vända sig till någon annan för att få sitt bekymmer ur världen. För de allra flesta är ett avslag ingen stor sak. De tar det inte personligen. Frågan är om du gör det.
Det kan nämligen finnas en koppling mellan din egen aversion att ge någon ett avslag och din egen reaktion på att få ett avslag. Tänk efter. När någon säger ”nej” till dig känner du dig då avvisad? Har du en tendens att blanda ihop sak och person? Om så är fallet kommer det att göra väldigt ont att få ett ”nej” eftersom det, i din värld, har något med ditt värde som människa att göra. Som den empatiska person du är vill du därför förhindra att din omgivning utsätts för samma smärta varpå du säger ”ja” fastän du inte vill. Förvisso ädelt men inte särdeles konstruktivt. Om du istället fokuserar på VAD istället för VEM, både när du ger, och även själv får ett avslag, distanserar du dig känslomässigt. Något som kommer göra det möjligt för dig att säga ”nej” på ett tydligt och respektfullt sätt. Du kommer dessutom märka att detta är det mest empatiska du kan göra. Både för dig själv och andra.
Du vill inte missa något
Till naturen är vi beredda att agera när något nytt och oväntat inträffar. Det är av denna anledning som vi har så svårt att motstå att kolla mobilen när ett meddelande förklarar sin ankomst med ett ljud. När vi levde på savannen för hundra miljoner år sedan fanns det inte så mycket som kunde dyka upp helt oväntat varför denna impuls var livsnödvändig för att få oss att vakna upp och göra oss beredda på anfall. Idag är tillvaron för oss människor en helt annan. Vi utsätts för fler impulser på en timme än vad våra förfäder gjorde på en livstid.
Tekniken och det välstånd vi har skapat det senaste seklet har även ökat våra valmöjligheter. För femtio år sedan fann det endast två mjölksorter medan mejeriprodukterna idag upptar en stor del av butiksytan. Alla dessa valmöjligheter medför frihet (jag kan välja vad jag vill) men de tillför också en stor portion ångest (väljer jag rätt? vad går jag miste om?). När vi ska välja mellan två goda ting blir det därför svårt att säga ”nej” eftersom vi måste avstå från något positivt varför vi istället säger ”ja” till båda alternativen. Vi bortförklarar sedan vårt beslut med ”jag är värd det” vilket mer än någonting annat visar att vi försöker belöna oss.
Många gånger får vår ovilja att vilja välja bort inga större konsekvenser. Vi får två goda ting istället för en enda. Men allt för ofta vaknar vi upp i ett bakrus och har ångest över hur vi ska hinna med allt det vi lovat. Att säga ”ja” av rädsla för att missa något leder till lika mycket stress som att säga ”ja” för att du är rädd för att såra någon. Nästa gång du kommer på dig med att vilja säga ett spontant och engagerat ”JA!” – besinna dig. Be istället om att få återkomma med ett svar för att säkerställa att det finns både tid och ork även till detta åtagande. Motstå den första impulsen att hoppa på det som är nytt och spännande.
Du vet inte hur du ska avböja på ett respektfullt och tydligt sätt
När vi ska göra sådant som är relativt nytt känns det obekvämt och bakvänt. Detta är förhållandevis lätt för oss att acceptera när det gäller en ny sport eller ett nytt jobb men desto svårare när det handlar om våra livsfärdigheter. Jag har både hört mig själv och andra uttrycka sin frustration över att inte kunna formulera ett tydligt och respektfullt ”nej”. Ett ”nej” som varken signalerar aggressivitet eller undfallenhet. En del ger upp alldeles för tidigt och återgår till sina tidigare mönster vilket är synd. Det gäller nämligen att vara långsiktig i sin träning av nya livsfärdigheter. Att bygga nya beteenden fungerar på samma sätt som att bygga muskler. Man behöver, över tid, göra många upprepningar.
När vi tränar upp nya muskler får vi träningsvärk. Vi kan leva med, och till och med njuta av det onda eftersom det är ett bevis på att vi har tränat. Den träningsvärk som du kommer att uppleva då du lär dig att säga ”nej” tar sig uttryck i oro och skuldkänslor. Du kommer oroa dig för att du har sårat någon eller gått miste om en möjlighet. I det ögonblicket vill du inget hellre än att ropa ”Jag ångrar mig. Jag vill. Jag säger JA!”. Allt för att bli av med oron och skuldkänslorna. Men håll ut. Låt inte det onda ta över utan tolka det istället som ett bevis på att du växer. Fortsätt istället med det du föresatt dig. Även denna träningsvärk släpper nämligen med hjälp av ytterligare träning.
Då vi övar ett nytt beteende har vi ingen aning om hur man gör. Vi testar oss fram och ser vad som fungerar. För att kunna gå lite fortare fram kan vi också titta på de som redan bemästrar konsten för att bli klarare över hur det rätta sättet ser ut. Så varför inte se dig omkring? Vem i din omgivning säger ”nej” på ett tydligt och respektfullt sätt? Vad exakt säger han eller hon? Hur beter den personen sig? Härma och ta efter. Lär av dem som redan kan.
Nå, vad säger du?
Ska vi börja att säga ”nej” och göra plats för det som vi innerst inne vill? Trots att det är skrämmande och obekvämt. Jag vet i alla fall vad jag ska svara nästa gång någon frågar: ”Du som är så duktig på … skulle du kunna …?”
Berätta för mig vad du känner igen i det som skrivit och om dina egna erfarenheter kring att säga ”ja” istället för ”nej”. Kanske använder du andra knep än mina som du vill dela med dig av. Skriv i kommentarsfältet nedan.
Om du vill läsa fler artiklar på temat att säga “nej” rekommenderar jag dessa:
Vill du säga nej tydligt och respektfullt? Här är mina 7 bästa tips.
Mitt slott, mina regler: lär dig sätta gränser med värdighet
Konflikträdd? 5 kloka sätt snälla människor kan hantera konflikter
Så sätter du kärleksfulla gränser även när du blir utmanad
Det viktigaste du behöver veta om ilska
Eller vad sägs om den kostnadsfria e-boken Gränser?