Gör det mesta möjliga av det du har – dra fördel av din introverta sida

Jag tackar för applåderna, går ner från scenen och bort till min plats på första raden. Nästa talare presenteras av dagens moderator men jag hör inte vad som sägs eftersom jag är fullt upptagen av min egen självkritiska analys.

”Gick det hem? Var jag bra nog? Fick jag med allt jag ville säga?”

Efter en stund landar jag trots allt i att mitt föredrag var bra. Det är inte alltid som min inre kritiker tar hem spelet om min duglighet. När jag föreläser om ett ämne som jag både behärskar och älskar då får självkritikern oftast gå hem i oförrättad värv. Istället uppfylls jag av en inre tillfredsställelse av att ha genomfört ett bra framförande.

Men inte särskilt länge.

En rosa ros i närbildEn våg av trötthet sköljer över mig. Jag är helt enkelt utmattad efter det fokuserade energiutsläpp som jag ägnat den sista timmen åt. Så utmattad att jag bli låg i humöret. Nu längtar jag bara efter att sätta mig i bilen för att köra hem.

Den utmattade känslan har inget med min självkritiska sida att göra utan kan istället härledas till min introverta personlighet.

Visst, en föreläsning för en stor publik är en anspänning för alla personer, inte bara för mig som är introvert, och när en fysisk eller psykisk anspänning släpper blir man trött. Det är inget konstigt med det. Det som gör den trötthet jag känner anmärkningsvärd är att den slår ner mitt humör. Den upprymdhet som jag till en början känner då jag står i strålkastarens sken vägs inte upp av min nedstämdhet efteråt då jag känner mig tom invärtes.

Efter ett flertal liknande upplevelser, en enorm trötthet efter ett publikt framträdande, kom jag så småningom fram till att jag hellre vill föra ut mitt budskap på ett annat sätt, ett sätt som passar mig och min introverta sida bättre. Och resultatet befinner du dig mitt inne i – bloggen Bli mera du.

Nu vill jag understryka att det finns åtskilliga introverta personer som har en alldeles lysande karriär som föreläsare och som trivs utmärkt med det. Min poäng är således INTE att förmå personer med introverta personlighetsdrag att undvika den publika scenen. Inte alls. Min poäng är istället att förmå dig, som är introvert, att reflektera över hur du fungerar, vad som passar dig bäst och hur du skulle kunna ordna ditt liv så att du gör det mesta av dina styrkor. Precis som jag har gjort.

Det är nämligen alldeles för ofta som människor med en introvert personlighet kör över sig själva i sin strävan att framstå som ”normala”, det vill säga extroverta. Resultatet blir förödande, både för individen och för mänskligheten, eftersom förutsättningarna för såväl inre tillfredställelse som världsligt bidrag kraftigt försämras.

Min utgångspunkt i den här artikeln, som för övrigt är den tredje i serien om och för introverta, är att personer som är introverta har naturliga styrkor inom vissa områden. Min önskan med artikeln är därför att, genom att göra dig medveten om vilka dessa är, inspirera dig till att göra det mesta möjliga av dem. Det mår både du och världen bättre av.
Så låt oss börja med  Carl Jung som får anses vara anfadern till begreppen intro- respektive extroversion.

En inre värld av tankar och känslor

Carl Jung menade att den introverte är mer intresserad av den inre världen med dess tankar och känslor till skillnad från den extroverte som hellre dras till den yttre världen med dess människor och handlingar.

Susan Cain skriver i sin bok ”Tyst” att det är många som bestrider Jungs tankar och att det även är svårt att få en samstämmig definition av vad som som menas med att vara introvert. Det som man trots allt kan enas om, enligt Susan Cain, är att behovet av yttre stimulans varierar när det gäller introversion och extroversion. Den som är introvert har ett mindre behov av yttre stimulans än den som är extrovert.

Men vad blir då effekterna av det här för den som är introvert?

för att undkomma allt för mycket stimulans kommer den som är introvert att dra sig undan i sin ensamhet för att bearbeta sina intryck. Här med uppstår dragningen till en inre värld precis som Jung beskrev. För att förstå sig själv och världen utanför reflekterar den introverte på sin kammare. Detta behov av reflektion skapar en förmåga att kunna vrida och vända på en frågeställning under en längre stund. Den som introvert är en tänkare som har lärt sig att sätta sig in olika perspektiv både på ett förnuftsmässigt och känslomässigt plan precis som Jungs definition gör gällande.

Och det är detta som är den introvertes styrka; förmågan till analys och fokus. Dessa styrkor kan vi använda till vår fördel då vi ska möta den yttre världen med dess människor och handlingar.

Låt mig förklara hur det ska gå till och vi börjar med hur vi kan använda våra styrkor när vi relaterar till andra människor. Handlingarna tar vi därefter.

Djup och närhet i relationen

Det finns en felaktig föreställning, både hos introverta och extroverta, att den som är introvert har svårt för mänskliga relationer. Inget kan vara mer fel. Den som är introvert kanske inte kan bli en hejare på att umgås och mingla men han eller hon har alla förutsättningar för att bli en virtuos när det gäller mänskliga relationer. Och det är här förmågan till analys och hålla fokus spelar en avgörande roll.

Det som är grundbulten i alla relationer är tillit. Ju mer vi litar på varandra desto mer öppnar vi oss och ju mer vi anförtror oss desto närmare kommer vi varandra. Djupa och nära relationer har en hög grad av tillit.

Dra dig till minnes ett samtal där du var förtrolig och då ditt förtroende togs väl emot av din motpart. Visst skulle du kunna hålla med mig om att du kände tillit till denna person. En tillit som gjorde att du vågade öppna dig och vara sårbar utan risk för att bli dömd, hånad eller tillrättavisad. En tillit som skapade utrymme för dig att bli sedd och hörd.

Under mina år som professionell samtalare har jag kommit fram till att det enda som behövs för ett givande möte två människor emellan är att båda blir sedda och hörda. När detta inträffar vågar båda parter vara sig själva och när så sker kan magi uppstå.
Det som till synes kan vara enkelt – att se och höra en annan medmänniska – är egentligen svårt eftersom detta kräver att vi dels är närvarande och att vi dels är så pass nyfikna att vi är beredda att lämna vår egen värld för att utforska någon annans. Och det är HÄR vi introverta har blivit begåvade med magiska styrkor. Vi har nämligen oerhört lätt för att både hålla fokus och sätta oss in i hur en annan människa tänker.

Vi som har fötts med en introvert personlighet lägger automatiskt vårt fokus på en eller få ting eftersom det tröttar ut oss att göra det motsatta. Att fokusera på en annan människa i ett förtroligt samtal är därför något vi gör utan att behöva anstränga oss nämnvärt. Vårt fokus får oss att vara närvarande i det som sker i stunden. Den vi samtalar med känner sig därför i allra högsta grad sedd och lyssnad på.

Då den introverte bearbetar sina intryck i tysthet faller det sig naturligt för oss att prata mindre och lyssna mer. I våra samtal med våra medmänniskor lämnar vi därför gott om utrymme för vår motpart att utveckla sina tankar. Vi är dessutom nyfikna på hur saker och ting fungerar i den andres inre värld varför det känns naturligt att ställa följdfrågor. Den vi samtalar med kommer att känna sig upplyft och bekräftad som ett resultat av detta.

I ett förtroligt samtal är intrycken få men djupa vilket tilltalar oss eftersom detta ger oss möjlighet att få utveckla vår inre värld utan att det kostar en massa energi. Vi blir därför ofta stimulerade till att dela med oss av oss själva vid denna typ av samtal. Vi kanske inte är några entertainers vid de stora kalasen men i de små sammanhangen kommer vi verkligen till vår rätt. Vi kan bli såväl underhållande som tankeväckande när vi får utrymme till en djupare dialog.

Vi som är introverta har således alla de rätta förutsättningarna för att ha djupa och förtroliga samtal. Samtal som skapar nära och tillitsfulla relationer. Men vi behöver ge oss de rätta förutsättningarna. Och dessa uppstår oftast i de mindre sammanhangen. Sammanhang som inte dränerar oss på energi.

Låt oss nu gå vidare för att se hur vi kan dra nytta vår förmåga till analys och fokus när det gäller våra handlingar.

Djup och inlevelse i uppgiften

Då vi gärna drar oss undan med våra egna tankar för att göra världen och dess invånare begriplig för oss har vi också stärkt vår förmåga att hålla vårt intresse vid liv för en längre stund. Vi är synnerligen bra på att fokusera på uppgiften, eller ”snöa in” för att använda ett annat uttryck.

Även om många av oss som är introverta inte känner sig bekväma med de rika möjligheter till umgänge som det öppna kontorslandskapet medför tycks de flesta av oss kunna skärma av i en sådan miljö. Vi går helt enkelt in i vår egen kupa och låter distraktionerna bli ett meditativt bakgrundssorl. Denna förmåga att kunna skärma av när det krävs och inte låta det yttre distrahera blir även en styrka i lägen då världen gungar eller tiden är knapp.
Vår förmåga att kunna hålla fokus gör oss också mer benägna att fördjupa vår kunskap. Vi stannar hellre kvar med en sak än jobbar med flera åt gången. Energidränaget blir nämligen allt för stort om vi ska bearbeta flera ting samtidigt. Fördjupningen ger oss lugn men den tillfredsställer även vår nyfikenhet. Genom att gå på djupet tar vi reda på hur saker och ting fungerar EGENTLIGEN.

Vår nyfikenhet kring hur saker och ting fungerar kombinerat med vår förmåga att hålla fokus gör oss ofta till specialister. Precis som vi föredrar ett djupt förtroligt samtal med några få framför ett mingel med många föredrar vi också en djupare kunskap inom ett eller ett fåtal ämnen framför en bredare kännedom om de flesta. Vi vet hellre mycket om litet än litet om mycket.

Förmågan att hålla fokus i tankarna gör oss till duktiga analytiker. Vi använder vår analytiska förmåga till att lösa problem och men också till att skapa nya världar. Du finner många introverta både inom forskarvärlden och författarvärlden. Det krävs nämligen långvarigt och ihärdigt tankearbete både när man skapar en ny lag om tyngdkraft och en ny värld inom fantasin.

Den introverte kan ibland bli beskylld för att vara en trist nörd men de som påstår något sådant har inte tagit en titt in i våra huvuden. Där är det liv i luckan vill jag lova.

Dra fördel av dina styrkor

Vi som har en introvert personlighet är begåvade med förmågan att kunna bibehålla vårt fokus både när det gäller människor och uppgifter. Vår nyfikenhet kring hur världens och dess invånare fungerar sporrar oss till att ta reda på mer. Vi fördjupar såväl våra relationer som vår kunskap. När fokus och tankeverksamhet förenas på ett konstruktivt sätt ökar möjligheterna för att kunna lösa komplexa problem och skapa magiska världar. Att vara introvert är sannerligen att vara född med en speciell gåva.

Nu är det upp till dig och mig att ta vara på den.

Vill du läsa de andra artiklarna i serien “En introverts guide i en extrovert värld”?

Inledning + Gilla läget – omfamna din inre ensamvarg
Hushålla med din energi – ta hand om din introverta personlighet på bästa sätt
Gör det mesta möjliga av det du har – dra fördel av din introverta sida
Ta dig själv på lite mindre allvar – lär dig de extrovertas knep för att mingla och kalasa

Vill du hellre läsa artikelserien som e-bok?

Du kan nu, utan kostnad, ladda ner e-boken Introvert – en introverts guide i en extrovert värld. Du får den både som pdf- och ljudfil. LÄS MER HÄR!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

6 reaktioner på ”Gör det mesta möjliga av det du har – dra fördel av din introverta sida”

  1. Hej! Jag undrar efter att ha´ läst detta OM min dotter verkligen har Asberger, hon är kanske ”bara” Introvert. HUR skall vi kunna göra en ny utredning om detta ? Hon fick diagnosen Asbergers när hon var 17 år pga att hon var så tystlåten/lugn (har alltid varit det). Vem kan jag /vi få hjälp av? Jag är absolut Introvert, håller mig för mig själv och skulle aldrig i livet våga stå på en scen och prata. Kanske jag har Aspergers också ?? det verkar vara väldigt lika symtom i alla fall. Med vänlig hälsning Ewa P

    1. Hej Ewa! Tack för din fråga som jag dessvärre inte kan besvara. Kanske kommer det någon förbi här på bloggen som kan ge dig ett svar.

      Det jag däremot vill skicka med dig är en fotnot som är hämtad från Susan Cains bok ”Tyst”:

      “Introversion är också något helt annat än Aspergers syndrom, den autismspektrumstörning som försvårar socialt samspel på grund av en nedsatt förmåga att till exempel läsa ansiktsuttryck och kroppsspråk. Både introversion och Aspergers syndrom kan innefatta upplevelsen att bli känslomässigt överväldigad i sociala sammanhang, men till skillnad från personer med Aspergers syndrom har introverta ofta goda sociala färdigheter. Jämfört med andelen amerikaner som är introverta – mellan en tredjedel och hälften – förekommer Asperger bara hos en individ per 5000. Se faktablad om Aspergers syndrom från National Institute of Neurological Disorders and Stroke: https://www.ninds.nih.gov/disorders/asperger/detail_asperger.htm“

  2. Tack Marie för dina träffsäkra texter. Jag uppskattar verkligen dina bloggar. Dina ord stärker och lyfter.
    Stephen Hawkings ord ”Tysta människor har de mest högljudda hjärnorna” beskriver, tillsammans med dina tankar och ord om introversion, mycket väl hur jag upplever mig själv. Jag har märkt hur jag med åren har större behov av enskildhet och samtal i små grupper. Det ytliga känns mer och mer tröttande.
    Tack!
    Kristina

  3. Hej!

    Väldigt intressant info Marie!
    Jag reflekterar just nu mest över hur jag pressat mig att ”prestera” i yrkeslivet (sälj) under decennier..
    Presentationer, mässor, packat med möten och mycket resor. Passar inte mig alls!
    Hatar att stå i centrum MEN jag är fantastiskt bra på det (säger alla andra..)
    Suger all energi ur mig både långt innan och efter viktiga presentationer.Har behövt vila hela helger etc.
    Sorgligt på nåt sätt och jag försöker förstå varför jag utsatt mig för detta alla år?
    Jag tror det är ett försök att vara ”normal”, läs extrovert, och såklart att vara duktig och framgångsrik. Har alltid försökt komma över min aversion, lära mig hantera känslorna på insidan. Men det går helt enkelt inte.
    Har nu ett jobb i samma värld men jobbar helt hemifrån och mycket mer kundservice är fokuset. Jag älskar det!
    Den delen att hjälpa har alltid funkat bra för mig 🙂
    Det konstiga är att jag ändå fortsatt funderar/lockas av rekryterare som har jobberbjudanden med högre titel ”prestige” där jobbet i sig inte alls är vad jag vill ha 🙂
    Galet på nåt sätt?
    En paradox för mig!
    Tack för mycket bra blogg och intressanta tankar!

    1. Vad gott att höra att du har funnit rätt när det gäller jobb och introversion. Det är så mycket mycket bättre att ändra de yttre omständigheterna istället för att skuldbelägga sig själv för att man inte passar in. Tror att vi är många, introverta som extroverta, som blir fångade i att försöka passa in i mallen och vara på ett sätt som vi tror att vi måste för att utåt sett verka framgångsrika. Bättre då att följa sitt inre även om det kräver en del mod. 👍