Lättsamhet - så möter du livet med glimten i ögat

”Oj!”, utbrister jag förfärat när högtalarna vibrerar i takt med

We will, we will rock you!
We will, we will rock you!

En suggestiv låt full av löften. En låt som i normala fall skulle locka mig att dansa men nu …

… not so much.

Innan Freddie Mercury sjunger på andra versen har jag hunnit klicka ”audio off”. När jag lyfter blicken möts jag av Aboodis förebrående uppsyn och de andras förvånade, och ibland förtjusta, blickar. Jag håller upp händerna som om jag vill säga ”Don´t shoot me”, avfyrar mitt charmigaste leende och ljudar ”I am sorry”.

Min gest får alla att dra på smilbanden, skaka av sig det plötsliga avbrottet och på nytt vända blicken mot scenen. Aboodi, som inte tycker om att bli avbruten harklar sig, gör en konstpaus och fortsätter sedan sin föreläsning om olika sinnesstämningar och hur dessa påverkar vårt handlingsutrymme.

Och jag? Jag återvänder till mina låtlistor på Spotify som om inget hade hänt.

Du som känner mig förstår hur ovanlig denna reaktion är. Jag, som är av den självkritiska sorten, brukar vanligtvis hamna i en skotteld av självanklagelser när ett misstag begås. Men inte denna gång. Nej, vid detta tillfälle log jag, skakade på huvudet och fortsatte med det jag höll på med. Och inte nog med det. Jag lyckades dessutom hantera de kommande incidenterna på samma sätt. Istället för att fastna i självförebråelser skrattade jag och gick vidare.

Vad var det som hade hänt?

Jo, jag hade ett tillämpat ett lättsamt förhållningssätt till mina misstag. Istället för att ta dem på blodigt allvar tog jag dem med en bekymmerslös klackspark.

Förmodligen hade jag stor hjälp av det faktum att uppgiften som diskjockey hade tilldelats mig av en slump. Anledningen till att jag vid detta tillfälle fördjupade mig i gamla godingar på Spotify var att jag några månader tidigare hade anmält mitt intresse för att medverka som assistent i den coachutbildning som jag själv hade genomgått några år tidigare. Assistentens uppgift är att sköta logistiken under utbildningen. Det kan vara allt från att hålla lokalen fräsch till att få deltagarna på plats i tid. En uppgift som jag kände mig bekväm med.

Det som inträffade var att Laura, som varit tilltänkt som diskjockey, blev sjuk. När sedan Liz och jag tillfrågades om någon av oss kunde tänka sig att ansvara för musiken under de tre utbildningstillfällena totalvägrade Liz. Hon kunde för sitt liv inte se sig själv som diskjockey. Jag bestämde mig därför att ta på mig uppdraget eftersom det, vid närmare eftertanke, kändes som en rolig utmaning. Dessutom gjorde själva upplägget att jag kunde skjuta ifrån mig ansvaret för eventuella missöden genom att säga:

”Det var inte mitt påfund att jag skulle vara diskjockey så skyll inte på mig.”

Oavsett om det var denna möjlighet till friskrivning från ansvar eller om det var min egen villighet att införliva ett mer lättsamt förhållningssätt i mitt liv kom denna erfarenhet som diskjockey att betyda mycket för mitt sätt att hantera kommande fadäser och felsteg. Den gjorde mig övertygad om både nyttan och nöjet att möta mina misstag med ett leende.

I en tidigare bloggartikel har jag skrivit om betydelsen att falla mjukt när man gör ett misstag. I denna vill jag istället behandla hur vi kan använda lättsamheten för att släppa taget om det som skett för att kunna gå vidare.

Jag menar inte att vi ska börja skratta åt oss själva och våra missöden. Inte alls. Det jag menar är att vi kan ge våra misstag en kärleksfull kittling så att de släpper taget om vår grubblande själ. Ungefär som vi gör med ett barn som har slagit sig. Först blåser vi och håller om. Därefter sätter vi på ett färgglatt bamseplåster. Och allra sist, för att barnet ska vända sina tankar på annat håll, kittlar vi det kärleksfullt på magen. Utan att vi funderar så mycket på det använder vi omsorg och lättsamhet i en läkande kärleksfull kombo. Och jag tänker att vi kan göra precis på samma sätt med våra misstag.

Men vad menar jag då med ett lättsamt förhållningssätt?

Lättsam i både tanke och känsla

Lättsamhet är egentligen en sinnesstämning och inte enbart ett förhållningssätt. Medan ett förhållningssätt speglar vår attityd till livet innefattar en sinnesstämning även de känslor som uppkommer i samband med denna. När vi intar ett lättsamt förhållningssätt tar vi inte oss själva och livet på blodigt allvar utan kan mer betrakta det som händer som något övergående. Detta förhållningssätt kommer i sin tur att göra oss lättare och ljusare i sinnet.

Anledningen till att det kan vara värdefullt att förstå att lättsamheten har en tankemässig såväl som en känslomässig komponent är att det ökar vår möjlighet att påverka den. Vi kan således bli mer lättsamma både genom att förändra våra tankar men även genom att förändra vårt stämningsläge.

Låt oss gå igenom de båda och börja med hur vi kan ändra vårt sätt att tänka.

Brodera tankarna i lätta ordspråk

Vi gör, som människor, en mängd antaganden om oss själva och vår tillvaro. Dessa antaganden formas redan när vi är små. Som barn plockar vi upp våra föräldrars föreställningar om livet. Det kan vara allt från ”den som spar han har” till ”som man bäddar får man ligga”. Även om antaganden inte alltid formas som enkla ordspråk brukar det vara lättare att bli medveten om dem om man betraktar dem på detta sätt.

Om du vill finna de antaganden som var mest framträdande under din egen barndom kan du föreställa dig att det, över ert matbord, hänger ett par vackra bonader med familjens mest hyllade ordspråk. Ordspråk som beskriver hur man i din familj såg på livet och sig själv. På bonaden i mitt familjehem skulle det, till exempel, stå ”Livet är ingen dans på rosor” broderat med perfekta stygn.

Många av de antaganden som vi får med oss från vår uppväxt kommer sedan att påverka hur vi tar oss an möjligheter och utmaningar senare i livet. Den som lever efter att ”Livet är ingen dans på rosor” kommer till exempel att vara inställd på att möta fler svårigheter än möjligheter och blir därför blind för alla chanser som dyker upp på vägen. På detta sätt blir antagandet en självuppfylld profetia som sedan fortsätter att prägla personens liv.

Vissa av våra antaganden gagnar oss medan andra sätter käppar i hjulet för vårt mående. Det kan därför kännas trösterikt att få veta att det faktiskt är det fullt möjligt att ändra sina antaganden. Trots att ett antagande kan upplevas som en livssanning och, som sådan omöjlig att påverka, är det faktiskt inte så.

Ett antagande är en föreställning, inte ett faktum, och kan av denna anledning förändras. Ta vädret till exempel. Vi kan inte ändra på det faktum att det regnar men vi kan ändra vår föreställning. Istället för att bli irriterade över att det inte går att ta sig ut kan vi dra på oss ett regnställ för att sedan njuta av en promenaden utan att bli blöta.

På samma sätt kan vi hantera våra föreställningar.

Genom att behandla våra antaganden som olika klädesplagg i livets garderob kan vi närma oss dem på ett lekfullt och lättsamt sätt. Vi kan börja kolla igenom vilka som hänger i just vår garderob, slänga de som är grå och utslitna, komplettera med några färgglada och slutligen välja någon som bäst passar vårt inre.

Låt oss nu gå över till över till hur vi kan närma oss det lättsamma förhållningssättet med hjälp av vårt stämningsläge.

Klä känslorna i lätta kläder

När det gäller att påverka stämningslägen finns det en bransch som behärskar detta till fulländning och det är underhållningsbranschen. När vi ser en film eller går på en restaurang kommer bakgrundsmusik, ljussättning och rekvisita påverka vår känslomässiga upplevelse. Det vi ser, hör, luktar och känner påverkar således vår sinnesstämning. Något som vi kan dra nytta av då vi vill förändra vårt eget stämningsläge.

Låt oss fortsätta leken med livsgarderoben. Den som är fylld av våra antaganden …

I vår garderob hänger, efter utrensning och komplettering, ett flertal lättare plagg i form av antaganden som gör oss ljusa i sinnet. Vi är speciellt förtjusta i dessa tre:

”Varje dag är ett äventyr”
”Lev livet lättare”
”Varför vara trumpen när du kan skaka rumpan”

Vi tar fram vart och ett av plaggen, betraktar dess färg, form och snitt.

Vi håller fram den karmosinröda ”Varje dag är ett äventyr” med sin djärva slits och paljetterade liv. En uppseendeväckande skapelse som skriker ”Här kommer jag!”. Därefter synar vi ”Lev livet lättare”. En dröm i rosa tyll som mycket väl kan kompletteras med ett par vita gympaskor för bra komfort och lätta steg. Och sist, men inte minst, granskar vi ”Varför vara trumpen när du kan skaka rumpan” som får oss att dra på smilbanden med sin galna kjol i regnbågens alla färger och en vidd som skulle ta upp hela rummet vid en snurr.

Alla tre tilltalar oss vilket gör det svårt att välja. Var och en andas nämligen livsglädje men på sitt eget speciella sätt. Vi bestämmer oss därför att prova dem, en åt gången. För att komma i rätt stämning sätter vi på passande musik.

Med hjälp av ”Super Trouper” blir vi en karmosinröd drottning som ser livet som en enda stor förväntansfylld arena. ”De fyra årstiderna” lyfter oss sedan till oanade höjder genom sin rosenfärgad magi. Men det är den sista, ”Loca Loca”, som får oss att slutligen sätta tonen för dagen. Det känns nämligen som att just den här dagen är som gjord för att skaka loss och ta livet på en galen färd i kulörta färger.

Livet blir vad man gör det till, inte sant?

Så vad säger du? Visst kan det vara värt att prova det här med ett lättsamt förhållningssätt? Välj ett ordspråk, sätt på lite musik och skaka loss i passande outfit. Det funkar. Jag lovar.