”Jag har inte tid just nu, men snart ska jag verkligen börja ta hand om mig själv.” ”När barnen blir större/jobbet lugnar sig/huset är klart – då ska jag fokusera på mig.” ”Det känns fel att prioritera mig själv när så mycket annat behöver göras först.” Det är så vi gör, vi som alltid sätter […]
Här och nu, inte sedan Read More »
Många år levde jag som en huvudfoting. Du vet, en sådan med ett huvud stort av snurrande tankar och pinniga armar och ben som försökte hålla balansen i det kaos som rådde på insidan. För mig började det i tonåren, när pappa gick bort och mamma sökte tröst i flaskan. I denna oförutsägbara tillvaro blev
Från tankesnurr till markkänning Read More »
Hur hittar vi hem till oss själva när vi gett bort så mycket av vår uppmärksamhet till andra att vi knappt har något kvar? Var finns kartan när vi så länge navigerat efter andras behov att vi glömt bort att fråga oss själva vad vi egentligen vill? Och vad gör vi när kroppen börjar protestera?
Tre vägar hem till dig Read More »
Ibland känner jag mig som den där tuppen av metall som sitter på hustak och snurrar i vinden. Känslig för minsta vindpust vänder jag mig omedelbart mot andras behov och förväntningar. Ofta innan de ens har hunnit uttala dem. En blick som söker hjälp, en röst som tvekar, en hand som sträcks ut och jag
Bortsvept av andras behov Read More »
Det börjar som en liten kommentar, en ton i rösten eller en skeptisk blick. Och plötsligt är du och den andra mitt i ett inferno av känslor. Orden flyger, rösterna höjs och avståndet växer. Efteråt ligger relationen där, tillfälligt sårad, och du undrar: ”Hur blev det så här igen? Varför kunde jag inte bara låta
Springa, sprang, sprungit. Hinna, hann, hunnit. Ja, tänk vilket tempo livet kan ta. Vi springer mellan möten, åtaganden och andras behov. Alltid med blicken framåt, alltid på väg. Vi springer för att inte komma efter. För att inte missa något viktigt. För att vara den som alltid finns där. Vi vet vad som händer om
Vänta in dig själv Read More »
