Hennes röst i telefonen darrade lätt. Kluven mellan två omöjliga val. Hennes man behövde mer vård och tillsyn än hon kunde ge, men tanken på att lämna över ansvaret till andra rev i hennes hjärta. ”Jag vet att han skulle få det bra där, på boendet… men det känns som att jag sviker honom”, sa […]
Kan du leva med det? Read More »
”Men ska du steka köttet nu?!” Orden är knappt uttalade innan jag hör hur de låter. Jag ser Philips blick och inser att jag gjort det igen. Där stod han glad och förväntansfull vid spisen medan jag redan hade planerat varje moment av matlagningen i mitt huvud. Jag hade läst receptet från början till slut,
Ett litet släpp i taget Read More »
Peka med hela handen. Sätta ner foten. Inte vika sig en tum. Så trodde jag länge det måste vara för att sätta gränser. En föreställning som fick mig att överträda mina egna gränser varje gång jag försökte sätta dem. För även om vi som är omtänksamma ibland blir följsamma av rädsla för att inte bli
När gränser får vara följsamma Read More »
På vinden hittade Philip en gammal Fisher-Price-kassaapparat av plast. Röda, blå och gula plastmynt som man lägger i, trycker på en knapp och vips åker de ner i kassan. När barnbarnen kommer på besök kastar de sig över den med lika stor förtjusning varje gång. Jag sitter och ser på. Ser hur glada och totalt
Just for the fun of it Read More »
”Livet känns inte så roligt längre”, säger du till din egen spegelbild med en suck. Men som på impuls sträcker du ut tungan och grimasen blir så grotesk att du faktiskt skrattar till. Och i skrattet hittar du en glimt av ditt gamla jag – den som tog livet med en klackspark och vardagen på
Du som glömde hur livet leks Read More »
Vi kliver in i ett rum – och radarn går igång. Så som den alltid gör. Vi fångar upp minsta skiftning: en rynkad panna, en suck, den där lilla tvekan. Innan någon hunnit reagera har vi redan läst av situationen. Anpassat oss. Vår förmåga att läsa av stämningar är en fin gåva. Den gör världen
När radarn går på högvarv Read More »
