Tänk om vi kunde möta alla våra känslor med samma ömsinthet som vi möter ett barn med skrubbade knän. Utan att bagatellisera smärtan och utan att överreagera. Bara närvara med det som är. Men så möter vi sällan det som rör sig inom oss. Istället har vi lärt oss att värdera och sortera. Vissa känslor […]
Den låg på rätt adress med högt i tak och nyoljad ekparkett. Ett helt år hade jag längtat efter att flytta in, lockad av utsikten mot parken trots trafiken utanför. Men för att ha råd hamnade jag på bottenvåningen med insyn från alla håll. Den febriga förväntningen förvandlades snart till besvikelse. Med gardiner fördragna kände
Hemma är där hjärtat bor Read More »
Tänk om allt var en lögn? Tänk om alla dessa blommor vi plockade för att drömma om kärleken inte alls handlade om någon som skulle komma vandrande? Utan snarare om den som redan sov, med sju blommor och en dröm. Vi är så vana att vänta på kärleken utifrån. På att någon ska komma och
Sju blommor för en annan dröm Read More »
Hur hittar vi hem till oss själva när vi gett bort så mycket av vår uppmärksamhet till andra att vi knappt har något kvar? Var finns kartan när vi så länge navigerat efter andras behov att vi glömt bort att fråga oss själva vad vi egentligen vill? Och vad gör vi när kroppen börjar protestera?
Tre vägar hem till dig Read More »
”Hur svårt kan det vara?” muttrar jag medan jag försöker para ihop de två halvorna av ett påskägg. Resterna från gårdagens påskäggsjakt med barnbarnen ligger utspridda över bordet. Det borde vara världens enklaste pussel men ändå står jag här och suckar över kartonghalvor som vägrar passa ihop. Men är det inte så vi gör med
Påskägg och paradoxer Read More »
Ofärdigt. Halvfärdigt. Otillräckligt. Bristfälligt. Kärt barn har många namn. Nej, förresten så kärt är det inte att vara halvvägs, halvklar eller halvdan. Det är snarare något vi skyndar oss att dölja, förklara bort eller jobba över. Ingen vill väl visa sina halvfärdiga sidor. Visa att man inte räckte hela vägen fram. Det finns en särskild
