Ibland kan vägen till förändring kännas lika lång som Vintergatan. Vi jämför oss ofta med bilden av där vi ”borde” vara och ser alla steg vi har kvar att ta. Vi längtar efter de stora genombrotten. Men denna första advent vill jag sätta ljuset på något annat – alla de små steg vi redan har tagit. De vardagliga förändringarna som visar att vi faktiskt växer, steg för steg.
Här är tio tecken som du kanske känner igen:
- Du tillåter dig att vila när du är trött (även mitt på dagen!)
- Du märker när du behöver dricka vatten, gå på toa eller äta en bit
- Du har börjat uppmärksamma när nacken spänner sig och tar en kort stretch
- Du börjar ana dina gränser (även om du inte alltid följer dem)
- Du har börjat notera vilka situationer som tömmer respektive fyller på din energi
- Du stänger dörren om dig en stund när det blir för mycket
- Du märker att dina nej blir fler och dina ja blir långsammare
- Du börjar tänka allt mer att ”det där behöver inte jag fixa”
- Du kan låta en vän berätta om sina bekymmer utan att genast ge råd
- Du är förstående mot dig själv även de dagar du inte lyckas med något av ovanstående
Det är lätt att glömma bort alla små steg vi tar på vägen mot förändring. Men tillsammans visar dessa tecken på något fint – att du är på väg på din egen Vintergata. Att du är på väg att blir mera du.
Låt oss reflektera tillsammans:
Vilket av dessa tecken överraskar dig mest att du redan gör?
Vilket steg skulle kännas viktigast att ta härnäst?
Varmt välkommen att dela dina tankar i kommentarsfältet nedan.
Fantastisk lösning, jag som tycker att jag förändrar ingenting blir riktigt överraskad när jag blir tänker att det där behöver jag inte fixa!
Jag skulle vilja känna att mina ja blir långsammare ☺️
Tack Marcella. Och precis så ville jag att denna text skulle landa. Mjukt, bekräftande och upplyftande. Så härligt att du kan se dina framsteg. Fortsätt så. 🥰👍
10an, svårast, att tycka att det är ok att misslyckas med det man börjat förstå.
De andra känner jag att jag gläds åt och känner igen, att det hänt saker med mig faktiskt.
Ja, att se sig själv som ett ”arbete under utveckling” är sannerligen en utmaning. Men vad roligt att du noterar alla dina framsteg. 🥰
Mest förvånad att jag redan gör:7 – 9.
Viktigast härnäst: 3, dvs känna när nacken är spänd och ta en kort stretch!
Tack för att du frågar🥰👍
Tack Agneta. Ja, nacken är värd litet omsorg den med. 🥰
Hej!
Kämpar med att orka mera , med min kroppp, som efter en stroke är svag. Det svåra är att min hjärna är igång och fungerar som tidigare, men jag kan inte känna igen mig , när jag är en kroppsligt sjuk person. Det är ett sorgearbete jag är i, att finna den ”nya” upplagan av mig själv.
Nu gäller en dag i taget, små små steg av krishantering.
Tack för att du delar med dig Kicki. Precis som du skriver så är förlusten av ork och hälsa en sorg som behöver sin egen rehabilitering. Fint att du tar det varligt med dig själv. 🥰
Jag har häpet insett att jag behöver äta en vettig frukost annars blir dagen fylld av ilska och frustration . Det var tryggt att inse det
Jag måste jobba med att förstå att jag inte behöver fixa allt eller lösa allt
Tusen tack för att du delar dian tankar Ester. Tänker att det mest fundamentala (mat, vatten och värme) är det som många gånger påverkar oss allra mest. ❤️🙏
Vilket av dessa tecken överraskar dig mest att du redan gör?
Nr 5. Att jag har börjat notera vilka situationer som tömmer respektive fyller på min energi.
Vilket steg skulle kännas viktigast att ta härnäst?
Att berätta sanningen för mig själv. Som att försöka se världen mindre farlig och istället för smärta, se med kärleksfulla ögon och möta andras värme.
Viktigt framsteg Fiona som visar att du har börjat lyssna in dig själv och även börjar agera på den informationen. Tänker att den tillit som du bygger upp dig själv genom detta kommer att hjälpa dig att möta världen med kärleksfulla ögon. Värme inuti blir ofta värme utanpå. 🥰👍
Tack för påminnelsen❣️ Du sätter ord på det jag faktiskt blivit bättre på under året- det var en aha-upplevelse för har bara anat det en smula😁. Dina texter hjälper mycket 🤗.
Önskar dig en fin söndag och första advent 🕯
Så underbart att höra Katarina. Jag blir så glad för din skull. Önskar dig en fortsatt fin adventssöndag. ❤️🕯
Hej
Wow, jag har börjat tillämpa alla 10 stegen du beskriver här! Tack för dina ord och att du så tydligt sätter ord på att förändring faktiskt sker i mitt liv. Dina ord och texter har hjälpt mycket distans åren. Tack, fina Du! ❤️
I små steg har jag påbörjat resan mot : Du börjar ana dina gränser (även om du inte alltid följer dem)
Nu gör de ännu ondare, för att jag lägger märke till när mina gränser ”hånas” .
Men jag lär mig, snart kan jag ”ge svar på tal”.
Det tar tid att dels upptäcka var ens gränser och dels sätta dem på ett tydligt sätt. Du är på väg Carina. Heja dig. ❤️💪
Stort grattis Marie. Vad härligt att du har gjort alla dessa framsteg. 😄👍❤️
Blir alltid glad när jag läser dina texter, de ger känslan att jag inte är ensam om mina tankar och känslor. Ja det känns som att ha fått en ny vän och jag har svårt att tycka det annars.
Härligt beskrivet att vi har en egen ”Vintergata”, så stort och mäktigt det känns.
Det som jag tänkte mest på av dina olika punkter var att jag kan säga nej utan dåligt samvete, inte ofta men förr sa jag alltid ja även om jag inte ville.
Något jag arbetar på är att säga ifrån när någon beter sig illa mot mej. Ett talande ordspråk som stämmer för mej är att det känns som att jag ofta ”kastar pärlor för svin”.
Tack för alla kloka och hoppingivande tankar vi får från Dej.
Tack.
Vilken fin feedback Marita. Att mina texter får dig att känna samhörighet. Tusen tack. Och så bra att du numera kan prioritera dig själv utan att få dåligt samvete. Det är ett viktigt steg för oss. 🥰👍
Wow jag har klarat alla de stegen och mycket tack vart SvK grundkurs. Den var bra för även vad jag är bra på lärde jag mig. Tack för att du påminde mig att jag har kommit en bra bit på vägen. Så bra dina veckobrev är.
Tack och trevlig advent
Tack för att du delar med dig Inger. Vi behöver stanna upp emellanåt för att se och förstå att vårt arbete med oss själva ger frukt. Vad står SvK för?
🥰👍
Denna reflektion är verkligen en nyckel till att orka fortsätta jobba med sig g själv, att stanna upp och inse vilka förändringar man lyckats m d istället för att ständigt jobba på. Att landa i att det tar tid att förändra gamla mönster men att det är möjligt.
Tack Marie 🌹
Tusen tack Gianella. Det var precis syftet med denna text. Att få oss alla att stanna upp och bekräfta oss själva i de framsteg vi gjort. Så glad att du tyckte om den. 🥰🙏
Tack för dina tankar.. Alltid trevligt att läsa och tänka över !
Tusen tack Ena. Gott att de landar mjukt hos dig. 🥰
Jag är faktiskt förvånad över, att jag har börjat välja bort människor, som inte gör mig glad, utan dränerar mig på energi. Jag blir mycket mer ensam, men det är också skönt. Jag gör sånt som jag mår bra av. Jag går ut i skogen, sitter på en sten. Jag njuter av att stå utanför larmet och hetsen. Det gör gott för själen.
Tack för att du delar med dig Kersti. Din förvåning får mig att le igenkännande för så känner jag också när jag börjar göra något för mig själv som andra har sett som självklart och jag sett som en omöjlighet. ☺️👍
Vill bara tacka så mycket för dina brev🙏🏻De ger så mycket eftertanke och hopp🤗
Tusen tack för uppmuntran Marie. Jag blir alltid så glad att få höra att mina texter landar mjukt. Det ger mig extra bränsle men också en fingervisning m vad ni vill att jag skriver om. ❤️👍🙏
Igår skulle vi ha fest. Jag har råkat ut för en skada och hade svårt att gå. Samtidigt skulle mycket förberedas. Min vuxna dotter erbjöd sig att hjälpa till. Jag sa ja. Sedan kände jag mig lat och ineffektiv när hon var här och gjorde allt det som jag lätt hade kunnat göra om jag varit frisk. Jag sa det till henne och hon sa : ’ Ja, lat och ineffektiv, det är precis så alla alltid tänker på dig”! Och jag hörde att det var orimligt. Jag tackade henne för perspektivet. Det kan vara svårt att inte kunna, att inte klara av, när man är van vid att fixa saker hela tiden. Men nu blev det jättebra, trots min egen begränsade insats. Jag slapp få mer ont och var stolt över att jag klarade av att låta bli. Att jag faktiskt lyssnade på min kropp istället för att köra över den.
Tusen tack för att du ger oss inblick i ett ögonblick i din vardag. Jag tror vi är många som kan känna igen oss i att döma oss själva som lata när vi ber andra om hjälp med sådant vi annars brukar göra. Det var så fint att läsa om hur du tog emot din dotters kommentar som en gåva av insikt. Det säger en hel del om hur långt du har kommit på din resa. Heja dig. 🥰
Att säga ”Nej” utan en förklaring om varför jag inte vill, kan eller orkar just ifrågavarande grej är skönt… Det ska jag bli ännu bättre på att göra.
Ja, det är det sannerligen. Tack Maria. 🥰🙏
Jag känner igen mig i de flesta punkterna 🙏🏼, något som är jätteviktigt för mig är att jag tar paus att vila när jag känner behov , jag stänger dörren för att fylla på energi. Något som jag borde vara bättre på är att jag behöver inte fixa allt , att istället låter andra ta initiativ innan jag gör det. Jag borde vara bättre på att tro inte när någon pratar om sina problem att de förväntar sig råd från mig utan att bara lyssna på och ha inte såna krav på mig själv att jag måste ge råd.
Tack för allt du delar med mig 🙏🏼
Tack själv Sibila för att du delar med dig så fint. Så gott att höra att du kan känna in vad du behöver för att ta hand om dig själv och din energi. Och det där med att inte ta över ansvar, ja det är ett mönster som kan vara knepigt att bryta. Men vi gör så gott vi kan. 🥰👍