”Jag har inte tid just nu, men snart ska jag verkligen börja ta hand om mig själv.”
”När barnen blir större/jobbet lugnar sig/huset är klart – då ska jag fokusera på mig.”
”Det känns fel att prioritera mig själv när så mycket annat behöver göras först.”
Det är så vi gör, vi som alltid sätter andra framför oss själva. Vi menar verkligen allvar. Men veckorna går och vårt enkla behov växer till något helt annat…
Det började som något så enkelt. Femton minuter för att bara sitta still. En kopp te utan att samtidigt lösa någon annans problem. Men nu, flera månader senare, har det vuxit till något helt annat. Nu handlar det om att ”verkligen reda ut mitt liv”, att ”hitta min sanna kallelse”, att ”göra en djupgående analys av alla mina relationer”.
Som en snöboll som rullar nerför en backe blir vårt enkla behov av stillhet större och större. Tyngre och tyngre. Tills det känns så överväldigande att vi inte vet var vi ska börja. Så vi skjuter upp det igen.
Och det finns en anledning till att vi gör så här. Djupt ner vet vi att stillhet leder till reflektion. Och reflektion leder till insikter. Och insikter… ja, de har en obehaglig tendens att vilja bli till förändring. Så vi väntar. På rätt tillfälle. Rätt energi. Rätt förutsättningar. Men ju längre vi väntar desto mer bygger vi upp omkring den där enkla stunden vi egentligen bara ville ha för oss själva.
Så kanske är det dags att krympa tillbaka. Att komma ihåg att det aldrig handlade om att lösa allt på en gång. Att utveckling sker i små steg. Ett steg i sänder. En insikt i taget. En stilla stund, här och nu.
Att reflektera över:
- Vad händer oftast när du planerat att ta tid för dig själv?
- Vad skulle en "stilla stund, här och nu" kunna innehålla för just dig?
Dela gärna dina tankar i kommentarsfältet nedan. Om du vill vara anonym anger du bara ditt förnamn eller ett alias.
Svårt med en lugn stund för sig själv. Blir lätt att koppla upp social media och gå igenom … samt andra flyktfördriv. Men jag lyckas ta en lugn stund de dagar då vädret tillåter frukost på balkongen !
Tack Ann. Tänker så här. De stunder som du tar och som ger dig den där närheten till dig själv och livet – de är guld värda. De behöver inte vara många för att berika dig. 🥰👍
Vad händer oftast när du planerat att ta tid för dig själv?
Har tidigare i mitt liv inte haft tid för mig själv. Nu när min kropp äntligen har stängt av larmknappen som har stått på 24-7. Så kan jag känna efter, vad det är som jag behöver.
Vad skulle en ”stilla stund, här och nu” kunna innehålla för just dig? Att kunna tänka på hur annorlunda det är att kunna förlåta sig själv i hur jag går, sitter och äter. En frihet ifrån det förtryck som jag växte upp i, att alltid vara övervakad utav kritiska och farliga blickar.
Tack Fiona. Dina rader får mig att tänka på att det finns ett värde i att betrakta vad jag kan göra, och även vara, just nu jämfört med förr då det var kaos och kris. Det ger perspektiv och även självtillit. ❤️👍
Funderar på det jag läste… vill inte reflektera över mina tankar för de är alldeles för många… men när jag spelar å sjunger så blir det lite tystare….
tack för dina tankar
Fint att du finner just din väg hem till dig Anki. Det blir oftast det bästa. 🥰👍
Ett fotbad ska jag ge mig idag! Tack för fina reflektioner 👌🏻💖
Det låter som en utmärkt idé som både kropp och själ mår bra av. 🥰👍
Jag tycker inte att man ska undanhålla saker och ting när man lever tillsammans
Att dela sina tankar med den man levr tillsammans är viktigt. Att hitta tid för egen reflektion är också viktigt. Jag tänker de kan komplettera varandra på ett fint sätt. Tack för att du delar dina tankar Britta. 🥰
Jag startar varje morgon med en lugn stund. Först meditation och sedan skriver jag morgonsidor. Perfekt sätt att reflektera med sig själv om vad som finns i tankarna just då. Ju längre men håller på desto mer på djupet skriver man. Det bästa är att morgonsidor är inget man ska läsa igen. Man processar via pennan och detta att skriva ner sina tankar för hand gör något.
Vad fint! En stund med sig själv innan man ger till alla andra. Morgonen blir svår här med barn men jag brukar också försöka ta en sådan stund under dagen. Ibland kommer mycket emellan och det är svårt att vars här och nu och kräva sin stund. Antingen för att andra kräver ens uppmärksamhet eller att jag är så slut så jag inte orkar. Vilket ju är lite lustigt att ”inte orka” göra stunden med en själv till något produktivt, som ger något, till skillnad från att bara zooma ut och scrolla på telefonen.
Vad härligt det låter. Tack för att du delar med dig Ewa. ❤️🙏