Våra ömma tår
Reaktionen känns så oundviklig. Så oproportionerlig. Men våra ömma tår berättar en historia som vill bli hörd. Frågan är om vi vågar lyssna.
Reaktionen känns så oundviklig. Så oproportionerlig. Men våra ömma tår berättar en historia som vill bli hörd. Frågan är om vi vågar lyssna.
Vi springer för att hinna ifatt livet. Men medan vi rusar framåt springer vi samtidigt ifrån oss själva. Tänk om vi kunde vända det hela och vänta in istället?
Vissa gränser syns för alla. Andra behöver ingen annan känna till. De finns där av en enda anledning, för din egen skull.
Gränser för din egen skull Läs mer »
Vi letar efter halvorna som passar perfekt ihop. Men tänk om det är just i glipan mellan motsägelserna som vår mänsklighet får plats att växa?
Påskägg och paradoxer Läs mer »
Det finns en särskild skam i att presentera något som inte är fulländat. Men tänk om det är i våra sprickor som ljuset kommer in?
Vi smyger omkring med vår ilska som om någon sov därinne som absolut inte fick väckas. Men bakom varje ilska finns ofta något vi bryr oss om.