Integritet

Bortsvept av andras behov

Ibland känner jag mig som den där tuppen av metall som sitter på hustak och snurrar i vinden. Känslig för minsta vindpust vänder jag mig omedelbart mot andras behov och förväntningar. Ofta innan de ens har hunnit uttala dem. En blick som söker hjälp, en röst som tvekar, en hand som sträcks ut och jag […]

Bortsvept av andras behov Läs mer »

Gränser för din egen skull

Staketet runt din trädgård är synligt för alla. Det markerar: hit men inte längre. En gräns som omgivningen respekterar för att den är synlig, konkret och omöjlig att missa. Men innanför staketet finns också gränser. Mjukare. Nästan osynliga för andra. Som buskaget mellan rosenrabatten och köksväxterna. Som perennerna som skapar naturliga övergångar i det tysta

Gränser för din egen skull Läs mer »

När gränser får vara följsamma

Peka med hela handen. Sätta ner foten. Inte vika sig en tum. Så trodde jag länge det måste vara för att sätta gränser. En föreställning som fick mig att överträda mina egna gränser varje gång jag försökte sätta dem. För även om vi som är omtänksamma ibland blir följsamma av rädsla för att inte bli

När gränser får vara följsamma Läs mer »

Du finns kvar där under allt

Det är i de stilla stunderna du först märker det. Som när vintern släpper sitt grepp och du ser din egen trädgård klart för första gången på länge. Så mycket av dig själv har legat i vila medan du varit upptagen med att finnas till för andra. Du märker det i de små tecknen. I

Du finns kvar där under allt Läs mer »