Jord|nära. adj. nära jorden; utan krusiduller; som det är
Ett ord att älska och en egenskap att beundra, eller hur? För när har vi någonsin hört någon säga: ”du är alldeles för jordnära, bli lite mer pretentiös, för Guds skull”.
Men för oss omtänksamma är det inte alltid så enkelt. Med huvudet fyllt av andras behov, känslor och förväntningar bryts markontakten. Innan vi vet ordet av har vi blivit främlingar i vårt eget liv.
Märkligt, eller hur? Vi som är så skickliga på att se vad andra behöver. Vi som löser problem och fixar det som är trasigt. Men vår egen grund – den glömmer vi bort att vårda.
Så hur tappar vi då denna grund? Jag tänker att det sker på tre sätt:
Vi slutar höra vad kroppen försöker säga. Vi börjar ignorera de små signalerna av stress, spänning och trötthet. Vi ökar takten trots att orken tryter. Vi säger ”jag mår bra” även när kroppen protesterar högljutt. För någonstans längs vägen har vi lärt oss att våra kroppsliga signaler är mindre viktiga än andras behov av oss.
Vi tappar kontakten med vad som egentligen är viktigt för oss. Vi vet exakt vad våra närmaste behöver men kan inte svara på vad vi själva vill. Vi planerar andras liv men skjuter våra egna planer på framtiden. För någonstans längs vägen började vi tro att vårt eget värde ligger i att vara till för andra.
Vi gör vårt välmående beroende av hur andra mår. Vi blir oroliga om någon är sur eller lite ur balans. Vi anpassar oss mer och mer för husfridens skull. Trygghet finns bara när alla omkring oss mår bra. För någonstans längs vägen började vi tro att vårt eget värde beror på andras lycka.
Det tar tid att hitta tillbaka till sig själv när man varit borta så länge. Men för varje gång vi stannar upp och lyssnar inåt, för varje gång vi väljer vår egen grund framför andras förväntningar, växer jordnäraheten tillbaka. Och en dag kommer vi stå stadigt igen – nära vår egen jord, utan krusiduller, precis som det är.
❦ Att reflektera över
Vilken av de tre punkterna känner du mest igen dig i just nu?
Vad skulle ett första litet steg närmare din egen grund kunna vara?
Du är varmt välkommen att dela dina tankar i kommentarsfältet nedan. Om du vill vara anonym anger du bara ditt förnamn eller ett alias.
Få fler reflektioner som denna
Du kanske också gillar
Inser att jag skapat mitt välmående av att känna av och ta hand om andras dåligmående. Det blev även mitt yrkesval. Konsekvensen är att det är svårt att känna var man har sig själv. En ny strategi är nödvändig. Svår insikt.
Tack för att du delar Karin. Och ja, det är en tuff insikt du har gjort. Det krävs en hel del mod att våga erkänna för sig själv att man har drivits av egoistiska skäl. Inte enbart men att den anledningen finns där. Och jag tänker att det som gör det knepigt för oss att tillstå detta är för att vi är så vana att se på oss själva som oegoistiska. Att då se att vårt hjälpande och stöttande inte enbart har varit för att hjälpa någon annan utan även för att hjälpa oss själva. Det blir, som du säger, tufft. Men jag tänker att det mesta som vi människor gör drivs av att vi får någon vinst av det – annars hade vi inte gjort det – och att stötta någon annan ju faktiskt en win-win för båda. 🥰👍
Vilken av de tre punkterna känner du mest igen dig i just nu?
Alla tre då jag har behövt skydda mig själv i en fientlig miljö under min uppväxt.
Vad skulle ett första litet steg närmare din egen grund kunna vara?
Mina känslor av glädje och kärlek väntar på att våga sig fram under mitt starka skydd och möta andras uttryck av dem. Att kunna se att det finns bra människor, och inte bara se de som skulle kunna innebära en fara för mig.
Det är så fint att du berättar om din utmaning att ta till dig det positiva och kärleksfulla i livet. Tänker att många kan känna igen sig i det men att få har ord för det. Tack Fiona. ❤️
❤️
Du sätter ord på exakt det jag känner! Jag är där just nu – har tappat bort mig själv, vet inte vem jag är och inte vad jag vill. Andras behov och mående styr mig totalt. Dags att stanna upp och ta makten över mitt liv igen. TACK för dina inspirerande texter🌸
Precis så Suss. Stanna upp och välj en väg där även du finns med på resan. 🥰👍
Nu är det stopp. Nu skall jag vara och agera från den jag är och vill vara.
Bry mig om det som har egentlig betydelse för mig. Inte låta mig påverkas av vad andra gör eller inte gör som inte känns relevant för mig.
Engagera mig i de människor som är betydelsefulla utan att för det skull sluta vara ”allmänt” omtänksam och en god medmänniska som jag i grunden är. Men omtänksam på rätt sätt så att det inte tär på min själ och hjärta. Empati.
Några rader spontant från hjärtat i denna stund. Tack för du finns‼️
Åh, det kändes som en fot sattes ner. Ärligt, bestämt och med en förvissning om att empatin ska gå både inåt och utåt för att det ska bli bra. Heja dig! ❤️👏
Jag är så tacksam att hittat dig Marie som lärt mig sätta ord på mina tankar ♥️ja, vi får lära så länge vi lever, så länge vi tror! Har firat min 80-årsdag! Blev firad med Mamma Mia party!! Det tar lång tid att lära sig lyssna på sin kropp för förr eller senare säger det ”stopp,” har alltid varit den som värnat om alla, brytt mig om, idag är jag inte alltid redo för det, ett nytt kapitel i mitt liv har börjat men med stor tillförsikt om fin fortsättning🙏🙂jag har liksom rätt att vara egoistisk😌tacksam♥️🤗
Grattis i efterskott Margareta. Vad kul det låter med Mamma Mia Party. Ett härligt sätt att börja ett nytt decennium på. Och jag håller med. Du har all rätt att vara egoistisk. Du är 80. Men främst för att du är du. 🥳❤️