Vi är ofta alldeles för hårda mot oss själva – varje snedsteg blir till ett bevis på vår otillräcklighet, varje tvekan ett tecken på svaghet. I vardagens flöde av måsten och borden glömmer vi att möta oss själva med den medkänsla vi så självklart ger andra.
Men vi kan öva oss i ett annat sätt att möta oss själva. Här är tio vardagliga tillfällen att stanna upp och vara vår egen medkännande vän:
- När du ältar något du sa under middagen – möt tankesnurret med ett milt leende och tänk att medan du minns ditt snedsteg har andra redan glömt
- När kroppen börjar protestera mot tempot du varit van vid – ta emot förändringen med ett varsamt ”tack för att du säger ifrån” istället för frustration
- När du gjort ett misstag som påverkar andra – andas med skammen ett ögonblick och kom ihåg att mod också är att våga vara ofullkomlig
- När alla andra verkar ha full koll och du känner dig vilsen – välkomna känslan av osäkerhet med ett ”även detta får jag känna” och se hur de flesta brottas med samma tvivel
- När du känner dig ensam mitt i gemenskapen – omfamna känslan utan att döma den och minns att ensamhet ibland besöker oss alla, även i sällskap
- När du känner dig otillräcklig i en relation – andas in ett ”jag är nog” och andas ut ”precis som jag är”
- När du vaknar mitt i natten och oron för dina nära tar över – lägg en hand på hjärtat och känn att din oro är ett uttryck för kärlek, men att du inte kan bära allt
- När gamla mönster upprepar sig – möt igenkänningen med medkänsla och viska tyst ”jag lär mig fortfarande”
- När du jämför dig med andra och kommer till korta – ta ett djupt andetag och kom ihåg att din väg är unik och värdefull
- När dagen lägger sig till ro – välkomna tystnaden som en gammal vän och låt alla måsten vila
Varje gång du stannar upp och möter dig själv med medkänsla, växer din förmåga att vara din egen vän. För det är i vardagens milda ögonblick som förvandlingen sker.
Att reflektera över:
- När du tänker på hur du talar till dig själv - vad skulle du önska att du kunde ändra på?
- Vilket av de beskrivna ögonblicken väcker mest igenkänning hos dig?
Dela gärna dina ankar i kommentarsfältet nedan!
När du tänker på hur du talar till dig själv – vad skulle du önska att du kunde ändra på?
Vilket av de beskrivna ögonblicken väcker mest igenkänning hos dig?
Sammanfattning av alla tio vilka jag känner igen mig i och behöver ändra på är ett citat som jag läste på internet Oprah Daily.
” Vissa dagar måste du på minna dig om att du klarade dig igår och att du klarar dig idag också”. Lidia Longorio
Dvs att sluta vara rädd.
Mmm. Tillit är grunden. Tack för att du delar med dig Fiona. ❤️
Tack så jättemycket att du ger av din visdom. Jag lever med en stark rädsla att bli utstött och känna mig isolerad igen. Men orden beskriver så bra vad jag ska ge mig själv för att känna mig mindre ensam. Allt gott önskar jag dig!
Tack för dina rader. Det känns gott att mina milda ögonblick landade mjukt hos dig.🥰
Så fint skrivet! De här råden bär jag med mig. Alla talade till mig. Tack!
Vad härligt att de landade mjukt. ❤️
Hej Marie
Tusinde, Tusinde tack Marie
… dina ord når mitt hjärta, och jag blir så rörd…. du har en förmåga med den finaste mildhet att formulera exact det som rör sig djupt inne i mig på det vackraste sätt.
Orden liksom svepar sig om mig, och får mig att känna mig förståd och känna et lugn.
Jag känner igen mig i alla 10 pkt. Kh
Tack själv Helle för din fina uppmuntran. Den sporrar. 🥰🙏
❤️❤️❤️🌟
Tack för dina kloka kommentarer. Sparar en del av dem och går tillbaka och läser dem då och då. De är till stor hjälp.
Tack för din uppmuntran Brit-Marie. Och visst är sådana här påminnelser bra att ta fram när man behöver dem. 😊👍
Hej, jag är väldigt bra på att klandra mig själv för att jag inte längre är lika glad och sprudlande och kvick i kommentarerna 🙂↕️
Upplever mig tråkig och gråtmild när jag är ensam. Tillsammans med vänner eller folk i allmänhet är jag den glada positiva…
Ska säga att jag faktiskt börjat i psykodynamiskt terapi då jag inte kommer ur detta för egen kraft.
Tack för dina mejl, hittar ofta något som relaterar till mina känslor 🙂
Åh, vad bra gjort Carin. Att du sökt stöd när du kände att du inte redde ut det själv. Att gå i terapi är en investering i sig själv på alla sätt och vis. 😊❤️👍
Tack Marie för du sätter ord på mina tankar och känslor.
Tredje punkten kan jag hamnar i och blir arg på mig .Den ska jag ta med mig extra, känslan att ingen är fullkomligt.
Många kloka punkter.
Önskar jag kunde ändra tanken om att jag förstör livet för andra Den har gjort mig destruktiv så jag känner mest igen mig i tredje punkten
Tack för din ärlighet Christina. Och precis som du har jag kämpat med den tredje punkten. I många år. Det var vara för ett par år sedan som jag kunde notera att de där skamattackerna inte hade dykt upp på lång tid. Och den slutsats jag drar är att jag har tränat att blir medkännande mot mig själv. Lite i taget när det behövts. Som i de tio ögonblick jag nämner i texten. ❤️👍
Jag reagerar med för starka känslor. Känslor av katastrof som närmar sig och känslor av mindervärde dyker alltid upp.
Punkt 6
När reaktionen närmar sig ångest lyckas jag dock lugna mig själv och så småningom komma till ro.
Att se på sig själv utifrån är svårt.
Även att analysera situationen på ett objektivt sätt
Tack för att du delar med dig Anna. Och så fint att höra att du kan finna trygghet i dig själv när det blir känslomässigt jobbigt. Och jag håller med. Förvånas alltid över hur lätt jag har för att se vägarna ut ur andras inre trassel men hur knepigt det är att reda ut mitt eget. ❤️☺️
Tack Marie! En bra sammanfattning med fina ord och jag ska fånga dem som en bärbar påminnelse.
Ja, gör det. Och tack för din feedback. ❤️🙏