Du som glömde hur livet leks
Någonstans blev du den som alltid ställer upp. Den som ser till att alla andra har det bra. Men när skrattade du senast så det nådde ända ner i magen?
Du som glömde hur livet leks Läs mer »
Någonstans blev du den som alltid ställer upp. Den som ser till att alla andra har det bra. Men när skrattade du senast så det nådde ända ner i magen?
Du som glömde hur livet leks Läs mer »
Vi läser av rummet innan vi klivit in. Men samma förmåga som gör oss omtänksamma gör det också omöjligt att ta plats.
När radarn går på högvarv Läs mer »
När vi ständigt finns till för andra läggs delar av oss själva i vila. Men under allt som fått stå tillbaka väntar något. Eller snarare någon.
Du finns kvar där under allt Läs mer »
En liten kommentar och plötsligt svämmar känslorna över. Vi undrar varför vi blev så sårbara. Men kanske är det inte bara dagens händelse som ekar inom oss.
När världen tränger sig på Läs mer »
Vi vill laga det som gör ont. Men känslor är inte revor som ska sys ihop. De är erfarenheter som behöver få finnas.
Vi driver oss framåt med beslutsamhet och krav. Men verklig förändring börjar sällan i tvång. Den börjar i tillit.