Jag går barfota i det grunda vattnet. Under fötterna känner jag dem – sandvågorna. Rader av böljande mönster längs hela strandkanten. De skapas inte när vågen rullar in, utan i den stilla pausen när havet andas ut. I det tysta ögonblick när vattnet drar sig tillbaka och sanden får tid att sjunka och finna sin plats.
Och är det inte så med livet också? Att det är i pauserna mellan allt görande och fixande som våra dagar får sina mönster? Att det vackraste och mest hållbara formas just i stunderna när vi tillåter oss att vila, sjunka och återhämta oss?
Precis som havet tecknar sina mönster på stranden kan vi medvetet skapa rytm i våra dagar genom pauserna. Jag kan se att det finns tre pausmönster:
Mellanpausernas mönster handlar om de återkommande avbrotten som ger perspektiv. Söndagsmorgonen utan måsten. Kvällspromenaden som avslutar arbetsveckan. Den ensamma fikan på favoritcaféet där du bara betraktar världen utanför. Dessa pauser skapar rytm och förutsägbarhet i ett liv som annars lätt fylls av ständiga krav.
Makropausernas mönster består av de längre andrum som möjliggör djupare förnyelse. Sommarveckorna vid havet. Retreaten för eftertanke. Den medvetna frånvaron från det vanliga. Dessa större pauser låter oss kliva ur våra invanda mönster och se oss själva och våra liv med nya ögon.
Så när du står vid strandkanten i sommar, låt dina fingrar följa sandvågornas mjuka linjer. Låt dem påminna dig om att det vackraste i livet ofta skapas just i pausen – i det tysta ögonblicket mellan vågornas slag. Mellan inandning och utandning.
❦ Att reflektera över
Vilket pausmönster saknar du mest i din vardag just nu?
Vilken ny paus skulle du vilja ge dig själv i sommar?
Du är varmt välkommen att dela dina tankar i kommentarsfältet nedan. Om du vill vara anonym anger du bara ditt förnamn eller ett alias.
Havet har så mycket att ge när det gäller livet och ens sinnesstämning(ar). Ofta tittar vi på vågorna och på havets färg (som tycks ha tusen skiftningar). Tack för tankarna om sandbottnens roll också, och detta att det vackra mönstret uppstår efter det dramatiska; vågen som rullar in … Då vill jag bidra med ett uttryck och en vana som jag kommit att använda: Kvällssemester.
Semesterkvällarna har vi bara de där 20, 30 eller 40 semesterdagarna på året. Men vi behöver sprida ut lite kvällssemestrar under resten av året också. Det är de som kommer efter … efter att semestern är slut … efter att arbetsdagen eller jobbsökandet är slut … efter att lördagens tvättpass och ärenderunda är slut… kanske efter att det ideella uppdraget eller den långtida vänskapen är slut … Då kan man reservera en tid (en långlunch, en kväll eller en morgon, beroende på hur ens liv ser ut i övrigt) för äkta semester: göra eller inte göra precis det man önskar med sin ”semester”. Det blir speciellt – jag lovar.
Bara genom att boka in det som semester påminns vi om att vi har fri tid att göra semester av långt efter att den formella semestern är slut. Ibland vill man sitta vid vattnet, om man har den närheten, och annars träffa fina vänner ”utan anledning”, sova i soffan med rogivande musik, ta med sig block & penna till ett kafé och skriva av sig … kvällssemestermöjligheterna är så gott som oändliga. Önskar alla ett sådant tillfälle när det behövs som mest.
Tack än en gång för alla tankar som väcker, stärker och lugnar!
Vilken vackert och klokt tips. Tycker mycket om det uttryck som du väljer ”kvällssemester” eftersom det för med sig så mycket positiva känslor. Tack Elizabeth. 🌞❤️
Tacksam för påminnelser !
Ägnar min livsstil åt harmonisera/ integrera olika metoder för att Leva Mer av Min Potential här ifrån å framåt. Jag älskar den röst som du har du förmedlar Din Kompetens o kunskap,
Möjlighet att fånga Nåt i det korta budskapet o att även fördjupa.
Min pausmiljö är framförallt andningen, Yoga Nidra o rörelse till musik ( kroppen
Vägleder
Skön frihet under ledighet
Kram
Så skönt det låter Annsofi. Önskar dig en fortsatt fin sommar! 🌞
Tack för de vackra, visa och rogivande tankarna och tipsen! Ha en riktigt skön och avkopplande sommar.
Tusen tack Maria. Önskar dig det samma. 🥰
Så vackert beskrivet, bara orden ger tid för eftertanke.
Vad roligt att du tyckte om det. 🥰
Så vackert skrivet! Tack!
Tack. 😍
Vilket pausmönster saknar du mest i din vardag just nu?
Makropausen.
Vilken ny paus skulle du vilja ge dig själv i sommar?
Att bryta kopplingen mellan min egna stress att betrakta andra, bottnar i en syn på att andra kan mena illa.
Genom att byta ut till det som jag nu sysslar med. Som att stänga av alarmet i kroppen där vagusnerven som reglerar tarmrörelser är inblandad, vilket jag har just nu fått besvär med. Ändå fortsätta min kur med mindre socker och leta efter en tro på att människor på en skala mellan ytterligheterna ”gott” och ”ont” försöker liksom jag hitta ett mellanläge. Och även min kropp.
Tack Fiona. Det är ett fint skifte. Att tro på att de flesta har goda avsikter. Det har hjälpt mig mycket. ❤️
TACK Marie för alla din kärleksfulla och såå kloka ord!
Ha en riktigt härlig semester
☀️👙💦
Tusen tack Karina. Jag ska verkligen varva ner och bara vara. 🥰🌞
Jag vill bara tacka dig för din enorma generositet när du delar dina kloka och värdefulla ord med jämna mellanrum, helt gratis till oss.
Önskar dig också en härlig och rofylld sommar.
Helga
Åh, tack Helga. Vad roligt att du uppskattar det jag skriver. Och det samma till dig. ❤️🌞
Pauserna i varandet då jag bara Är i närvaron av allt som sker…Inga måsten, inga krav…så himla skönt att tillåta mig njuta o bara vara här o nu. När lugnet o stillheten lägger sig som en värmande filt, då allt är okej, både i glädje, sorg, frustration och gråt.
Tack för dina värmande ord Marie.
Så vacker uttryckt. Tack Barbro. 🥰🙏
Tack för dessa kloka och ömsinta ord som skapar tankar. Önskar dig en välbehövlig semester. ❤️
Tusen tack Gunnel. Önskar dig en fortsatt skön sommar! 🌞
Hej Marie och alla andra☀️
Så poetisk beskrivning av pauser, också klurat på det här med återhämtning. Kommer på mig själv med att då och då glömma bort att tänka på att sådana micropauser faktiskt är en form av återhämtning så viktigt också att ändra mindset tror jag. Jag behöver konstat påminna mig själv om återhämtning. Börjar lära mig att på ett tidigare och tidigare stadie uppmärksamma att en tanke kommer t.ex: ” å vad mycket jag har att göra, jag kommer aldrig hinna med allt som behöver göras ” el en känsla av t.ex. hopplöshet, att jag känner mig ledsen och då byter jag mindset och frågar mig själv efter att ha konstaterat hur jag tänker el känner: jag behöver vila, trösta mig själv🍀. Köpt dina guider och ska läsa och göra del två nu till morgonkaffet☕️. Önskar dig en fin och återhämtande ledighet och tack för dina kloka ord på Insta o här i mailboxen- de hjälper mig genom tillvaro 🌸.
Kramar från Katarina
Tack för din ärliga och öppna kommentar Katarina. Och jag håller med. Det här med pauser är något man måste vara uppmärksam på hela tiden. Det är så lätt att tiden bara går och att pauserna bli något man ska göra sedan. Vilket kan bli för sent. Att man då redan är så trött och att känslorna överväldigar. Jag tänker att vi behöver vara extra varsamma med oss just då. Att inte banna oss för det som hänt utan att bara försöka vila i vår egen tröst. ❤️