Har du märkt hur olika sociala situationer kan påverka din energi? Ibland kan en fest du sett fram emot lämna dig helt utmattad, medan ett oväntat möte med en vän kan ge dig en rejäl energikick. Det är fascinerande hur våra sociala interaktioner kan ha så varierande effekter på vårt välbefinnande.

Att hitta sin personliga sociala balans är något av en konst. Här är sju aspekter som kan hjälpa dig att bli mer medveten om dina sociala gränser:
1. Kvalitet framför kvantitet
Ett djupt, meningsfullt samtal kan ofta ge mer än timmar av ytligt småprat. Det handlar inte alltid om hur länge eller hur ofta du umgås, utan snarare om innehållet i interaktionen.
2. Var vi träffas spelar roll
Platsen där du möter andra kan ha en överraskande stor inverkan på din upplevelse. Ett möte på ett bullrigt café kan kännas helt annorlunda jämfört med samma samtal under en promenad i naturen.
3. Energigivare och energitjuvar
I ditt liv finns sannolikt personer som ger dig energi och andra som tycks tömma dina batterier. Detta handlar inte nödvändigtvis om att personen är ”bra” eller ”dålig”, utan snarare om er gemensamma dynamik.
4. Att vara sig själv eller någon annan
När du kan vara helt avslappnad och naturlig i ett möte, känns det ofta mindre utmattande. Att försöka vara någon du inte är kräver mycket energi.
5. Förväntningar och verklighet
Ibland är det våra egna förväntningar som tröttar ut oss mer än själva interaktionen. Våra föreställningar om hur ett möte ska vara kan påverka vår upplevelse av det.
6. Tid och ork
För vissa kan en timmes intensivt umgänge vara precis lagom, medan andra trivs bäst med långa, utdragna sammankomster. Vår ”sociala uthållighet” kan variera stort från person till person.
7. Två, tre eller tjugo
En intim middag för två kan kännas energigivande för vissa, medan andra trivs bäst i större sällskap. Gruppstorleken kan ha en betydande inverkan på vår sociala upplevelse.
Att vara ”socialt lagom” handlar inte om att följa en handbok utan om att hitta din personliga balans. Genom att bli mer medveten om dessa aspekter kan du börja finjustera ditt sociala liv och skapa utrymme för både gemenskap och återhämtning.
Frågor som kan hjälpa dig att finna social balans:
- Vilken av dessa aspekter har du tidigare inte tänkt så mycket på?
- Vad innebär ”socialt lagom” för dig, och hur kan det variera i olika situationer?
Dela dina tankar i kommentarsfältet nedan.
Intressant läsning och fina kommentarer som berikar. Tack!
Energi, humor och ADHD ger mig det största i livet, jag blir till i samtalet. Tapio Wirkkala ska ha sagt att finländare är galna, vi tror inte på oss själva förrän nån annan gör det.
Jag har alltid haft många vänner men inte valt dem själv. De jag tycker är spännande eller intressanta vågar jag inte närma mig, jag har ”auktoritetsskräck”. En person ovan nämnde intimitet och det gav mig en ny tanke. Jag är rädd för den jag ser upp till för risken finns att jag verkar dum. Jag har tyckt det är löjligt, fegt. Men näe.. jag är rädd för att bli blottad och det visar sig att jag är ”dum” så förintas jag. Min självbild är uppbyggd kring att jag är smart, och klok, det är ju därför människor söker sig till mig. Ett bräckligt ego egentligen.
Men när jag tänker ett varv till så har jag med åren lärt mig att även de jag ser upp till har sina rädslor, sen att jag faktiskt existerar oavsett dennes uppfattning om mig. Jag är väldigt direkt, som finska har jag inte förstått varför i all sin dar människor börjar med att prata om vädret, det slösar ju bara tid 😊
Nu blev det här en roman som så ofta med mig när nya tankar fås och ges. Men tillbaka till topic, att jag träffade mina två närmsta vänner räddade mig, de har båda på olika sätt varit som pusselbitar jag saknat. Vi ses sällan men har varandra i oss, alltid. Den ena träffade jag på internat, märkligt, men det var som en blixtförälskelse, ingen ”lära känna varann-fas”, det behövdes inte. Jag är aldrig så fri, så mycket jag som med henne. Vi talar i timmar, är tysta eller tramsar, ingenting känns obekvämt. Vi kan berätta vårt fulaste och det är så läkande! Min andra vän likadant, en omedelbar igenkänning. Jag såg hennes glittrande ögon, jag var hemma. Vi pratar samma språk, våra samtal leder oss till insikt på insikt, när vi väl ses en stund har plötsligt åtta timmar förflutit!
Det jag ville nämna här egentligen är att långt senare har vi alla tre diagnostiserats med ADHD. Därav den omedelbara tillblivelsen, visst är det fint! De båda har räddat mig, mina föräldrar hade inte förmågan att finnas till, så jag var ensam trots massor med vänner. Men det visste jag inte förrän jag mötte mina pusselbitar och jag är så tacksam!
Men nu skäms jag över längden på detta, jag for iväg lite. Skickar ändå tror jag.
Tack snälla för allt fint här ❤️
Tack för att du delar med dig så öppet Carina. Det är spännande hur du beskriver den där kontrasten – att vara en direkt person men ändå känna rädsla för att visa dig sårbar för dem du ser upp till. Vilken fin vändning det blev när du mötte dina två nära vänner! Den där känslan av att vara hemma direkt, att ni kunde vara helt er själva från start. Att ni senare upptäckte ADHD-kopplingen gav ju en extra förklaring till den starka igenkänningen ni kände. Det påminner oss om hur viktigt det är med vänner där vi kan vara precis som vi är. 😊❤️👍
Hej att var på något där det är mycket folk och ljud kan var både roligt och jobbigt som jag har en liten hjärn skada sen födseln gör att bli fort trött så har jag svårt att vet var är mitt stopp hur mycket jag orkar och nu när man har kommit upp i åldern så är det svårare tyvärr
Tack för att du berättar. Tänker att det är just detta det handlar om; att förstå sig hur man själv funkar så att man kan ta bättre hand om sig. Precis som du gör. 🥰👍
Hej 👋🏻 tack Marie för texten var mycket intressant läsning ❤️
Vad roligt att du tyckte om den Jennie. 🥰
Platsen, antal personer o orken spelar roll. Speciellt platsen är viktig, inte för stökigt eller bullrig miljö. Ibland behöver jag också finjustera mina sällskapsantenner för att ”tona in” mig på den/de jag pratar o umgås med så att jag kan o orkar hålla fokus.
Tack för fina, tänkvärda texter som jag sparar o läser när jag behöver ❤️.
Tack själv Veronica. Gott att se att du har så bra koll på vad som funkar för dig när det gäller den sociala samvaron. ❤️👍
Nr 7 har jag inte tänkt så mycket på, att en intim middag för två är mera energikrävande än att vara i en större grupp. Det har nog att göra med att jag har levt i en slåss-fly och frys känsla, dvs där närhet betyder fara och alarmsystemet sätts igång. I en större grupp kan jag gömma mig bättre.
Social balans är att våga börja öppna mig i mindre sammanhang.
Tack för att du delar med dig Fiona. Viktig insikt du kommit fram till. Att din rädsla för närhet gör att deltagandet i mindre grupper tar mycket av din energi. Modigt av dig att börja träna på att bygga tillit. ❤️👍
När jag får e-post från dig börjar min rast stund 😃Jag överväger vad du har skrivit och håller med dig Tack
Vad gott att höra Gjonul. Tack. 🥰🙏
Så många bra punkter! Kände igen varenda en….! Jag har två personliga aspekter : dels träffar jag ibland två olika energitjuvar som gör mig alldeles utmattad efter varje möte… och dels har jag en vän som gärna vill prata personliga problem med mig men som har svårt att sätta ord på vad hon egentligen vill med våra samtal…. Jag blir lite förvirrad och frustrerad av detta…
Vad gäller den ena energitjuven så har jag kommit på en lösning som fungerar (skriver en lista i förväg med samtalspunkter jag kan ta till när hon börjar spåra ur, jag vänder då samtalet till en mera ömsesidig dialog), men detta fungerar inte på den andra….
Kämpar vidare.😊
Tack för att du delar dina tankar och erfarenheter Birgitta. Vilken bra teknik du har kommit på med den ena vännen. Du lyfter en viktig aspekt – att olika människor behöver olika bemötanden. Det som fungerar med den ena behöver inte nödvändigtvis fungera med den andra. Min erfarenhet är att vissa fångar upp subtila kommunikationssignaler, medan andra inte gör det. När man till exempel skiftar samtalsämne kan en del uppfatta detta och förstå att den andra har tappat intresset, medan det går spårlöst förbi för andra. Med dessa personer behöver man vara mer direkt.
Ett konkret tips för att vara mer direkt kan vara att använda ”jag-budskap”. Du kan till exempel säga: ”Jag känner att vi har pratat om detta en stund nu. Jag skulle gärna vilja prata om något annat.” eller ”Jag uppskattar att du delar med dig, men jag börjar känna mig lite trött. Kan vi ta en paus?” Detta sätt att kommunicera är tydligt men ändå respektfullt.🥰👍
Detta med att ha social begränsning har jag vetat i hela mitt liv på något sätt, men inte förstått att detta går att hantera, att hitta ett socialt lagom för mig. När man inte passar in och ändå vill bli förstådd är det enklast att fly men det löser inga problem. Vad jag önskar att bli så stark att jag ser att just mina levnadsval passar in alldeles utmärkt!
Tack Carin för att du delar med dig. Så glad jag blir över att du kan se att det finns en väg framåt där du kan vara social på dina villkor. 😊❤️👍
Detta var mycket intressant läsning, jag har ofta jobbigt i umgänge med mer än typ 2 andra ibland är det för mycket också. Känns så trist att jag ska bli slut efter att umgås med mina vänner. T.ex. hade en trevlig dag igår men det lämnade mig helt slut känner fortfarande av det dagen efter. 🙁
Tack för din kommentar Anki. Vad roligt att du tyckte om texten. Och jag kan sätta mig in i känslan, att det lämnat en sur eftersmak när man blir så trött efter något som man tycker är trevligt och njuter av. Jag har så sakt börjat vänja mig vid dessa ”sociala baksmällor” och ger mig gott om tid att återhämta mig. 🥰👍
Att man har ett genuint människointresse , ser varandra och vill ge varandra tid är basen.
Tack Heléne. Det var klokt sagt. ❤️👍
Under pandemin kom jag fram till att promenader är det allra bästa sättet för mig att umgås på. Så nu umgås jag med de allra flesta av mina vänner under promenader. Tycker att det blir så bra samtal då.
Högst fyra personer i ett sällskap är gränsen för mig, blir det fler än så får jag svårt att höra vad som sägs, vilket blir oerhört energidränerande. Ungefär två timmar tycker jag är lagom att umgås, sen behöver jag hämta energi i ensamhet.
Tack för att du delar med dig av dina insikter och erfarenheter Anna Viktoria. Så himla smart att umgås när man tar en promenad. Då får man ju både motion och en naturligt flöde i samtalet. Så bar att du har kommit fram till vad som funkar för dig när det gäller antal och tid. Det är sådana här upptäckter som gör det lättare för oss att ta hand om oss själva när vi umgås med andra. ❤️🙏
Jag har ett arbete där jag delvis inte kan vara mig själv. Ibland träffar jag flera personer samma dag som jag förväntas hjälpa och stödja. Ibland är det energigivande och ibland tar det energi. Mest energi tycker jag det tar med stora grupper. Det jag har börjat fundera på är om jag har för stora förväntningar på mig själv och vad jag ska kunna ” leverera” ?
Har blivit medveten om att jag har gjort det möjligt för andra att ”ta för stor plats i samtalet” hur gör jag för att skapa en sund balans?
Tack för din öppenhjärtiga fråga, Marianne. Det är modigt av dig att vilja skapa en sundare balans i dina samtal. Att bli medveten om dynamiken är ett viktigt första steg. Här är tre konkreta tips som kan hjälpa dig att ta mer plats:
1. Öva på att dela en kort tanke eller erfarenhet tidigt i konversationen. Du kan säga något som: ”Det där påminner mig om…” eller ”Jag har upplevt något liknande…”.
2. Använd ditt kroppsspråk för att signalera när du vill tala. Luta dig lite framåt eller höj handen lätt för att visa att du har något att tillägga.
3. Prova att sammanfatta eller bygga vidare på det som sagts. Du kan börja med: ”Om jag förstår rätt så menar du… och det får mig att tänka på…”. Detta ger dig en naturlig öppning att dela dina tankar.
Testa och se om detta kan funka. Tänker att det kan ta tid att ändra dynamiken i vissa relationer så var snäll mot dig själv i denna process. 🥰👍
Tack för att du delar dina tankar Anneli. Så intressant att du märker skillnader i energi på jobbet, särskilt med stora grupper. Säkert kan dina förväntningar spela en roll här. Både med tanke att det gäller jobbet och en större grupp. Tror att det är många som kan känna igen sig i detta. 🥰👍
Socialt lagom innebär för mig att inte vara allt för utlämnande och inte ta saker o ting allt för personligt.
Tack Nina för att du delar dina tankar. Klokt av dig att sätta gränser för hur mycket du delar med dig av och till vem. Och det där med att inte ta saker personligt är ett bra sätt att inte spilla sin energi. ❤️👍
Så fint att läsa detta. Nu trillade poletten ner. Mycket tänkvärt det här. Tack
Vad roligt att du tyckte om texten Inger. Tack. 🥰🙏