Nio viktiga sinnesstämningar för tillfredsställelse

Vill du känna dig tillfreds med dig själv och livet i stort?

Det givna svaret på den frågan måste väl ändå vara JA.

Vi vill väl alla känna det där inre lugnet? Slippa oro, stress och gnagande tvivel på den egna förmågan. Det är väl ändå ingen märklig önskan eller hur?

Det som blir knepigt för oss som är drivna är att vi, samtidigt som vi vill känna oss nöjda och belåtna, inte alls vill det.

Förvisso vill vi uppfyllas av ett inre lugn.
Men inte om det innebär att vi måste ge avkall på vår entusiasm och vår förmåga att få saker att hända.

Förvisso längtar vi efter känslan av frid och ro.
Men inte om priset blir att vi blir sittande på vår ändalykt och låter mossan gro under fötterna.

Jo, men visst vill vi ha inre tillfredsställelse.
Men vi vill också behålla vårt driv.
Den goda delen av det i alla fall.

Är det möjligt?
Ja. Det är i alla fall vad jag tror.

I en serie bloggartiklar med namnet Lev livet lättare kommer jag att visa dig hur.

Förra veckan gick vi igenom en del av grundförutsättningarna i det träningsprogram som syftar till att bygga våra själsliga muskler.

Har du missat den första artikeln i serien kan du läsa den här.

Denna vecka fortsätter vi med att lägga grunden till vårt träningsprogram genom att bekanta oss med den modell som vi ska arbeta efter.

Modellen, som du kan se om du scrollar en bit, visar de nio sinnesstämningar som vi behöver få grepp om för att kunna känna tillfredsställelse och ändå behålla vårt driv.

Låt oss först börja med att sätta oss in i vad sinnesstämningar är och varför vi ska jobba utifrån dem. Först därefter går vi igenom modellen helt kort. Vi kommer att fördjupa oss i de olika sinnesstämningarna under de kommande veckorna.

Känslor och sinnesstämningar

En känsla uppstår då något inträffar. Du får parkeringsböter och blir arg. Du lyckas med något på jobbet och blir stolt. Någon ger dig en komplimang och du blir glad. Känslor är omedelbara och övergående till sin karaktär. De är oundvikliga och tillhör vårt arv.

Till skillnad från känslan dröjer sig sinnesstämningen kvar i timmar, dagar och, i vissa fall, år. Ursprunget kan vara något som inträffar men istället för att passera stannar känslan kvar. Du får parkeringsböter, blir arg och börjar tänka på hur en olycka aldrig kommer ensam och att detta är ett bevis på att just du är drabbad. Ilskan har övergått i bitterhet och det är dina tankar om det som hänt som förvandlar känslan till en sinnesstämning.

Hur du tänker och förhåller dig till det inträffade påverkar således din sinnesstämning.

Sinnesstämningen kan också uppstå genom att vi försätts i den. Filmindustrin och musikbranschen är mästare på att försätta oss i olika sinnesstämningar. Vi blir mjuka och romantiska när vi ser brittiska kostymfilmer men alerta och på vår vakt när vi ser psykologiska thrillers.

Även miljön och dem vi umgås med påverkar hur vi känner oss. Alla har vi varit med om att befinna oss tillsammans med människor som är positiva och känt hur vi ryckts med i deras framtidstro och optimism. Vi har också varit med om det motsatta eller hur?

Sinnesstämningar är smittande.

Man kan också se att varje familj har sin egen sinnesstämning. Tänk efter. Om du skulle måla din ursprungsfamilj med en känslopensel, vilka färger skulle du välja? Var ni kulört upprymda eller mer åt det blå nedtonade hållet? Skulle du välja sarkasmens och ironins svarta streck eller ömhetens och medkänslans rosa penseldrag?

Den sinnesstämning som fanns i vår ursprungsfamilj har påverkat oss på ett eller annat sätt. Vi kan ha burit den med oss men också reagerat mot den. Med tiden har den naturligtvis fått andra nyanser i takt med att vi inlett andra långtgående och betydelsefulla relationer. Vår partner och dennes familj har påverkat oss. Så även de organisationer som vi, för en längre tid, jobbat inom.

Man skulle kunna säga att vi ständigt rör oss i en känslomässig soppa som ändrar såväl temperatur som färg men som också är, något så när, beständig när det gäller mixen av ingredienser.

Känsla, kropp, tanke – en stark trio

Som jag nämnde för dig kommer ditt sätt att tänka kring det som händer påverka din sinnesstämning. Om du, till exempel, tillskriver butiksbiträdet bristande uppmärksamhet som ett tecken på livets totala avsaknad av rättvisa kommer du befinna dig i en helt annan sinnesstämning än om du tolkar det samma som en tillfällig malör.

Men det motsatta är också sant. Din sinnesstämning påverkar dina tankar. En dag då allt har gått din väg och då du är full av glädje och framtidstro lägger du inte ens märke till att den unga kvinnan bakom disken inte ser dig. En annan dag, du vet den där dagen då du är stressad och bekymrad över hur du ska hinna med allt, snäser du till samma unga kvinna och lägger händelsen i arkivet för ”saker som verkligen driver mig till vansinne”.

Din sinnesstämning påverkar i allra högsta grad ditt sätt att vara, eller hur?

Detta, att känslor påverkar ditt sätt att agera, är  säkert något som du vet sedan tidigare men det som kan vara nytt för dig är att även kroppen påverkar vårt sätt att vara.

Låt mig förklara.

Föreställ dig samma scen som den vi nyss har tagit del av. Rulla nu filmen för ditt inre men fokusera på att betrakta din kroppshållning och ditt rörelsemönster den ”ljusa” respektive den ”mörka” dagen.

Den ljusa dagen kanske du ser dig själv studsa fram. Du är full av lätt, nästan fladdrig, energi. Den mörka dagen, däremot, är din energi återhållen och en smula ansträngd. Du rör dig snabbt med ryckiga och tvära kast.

Låt oss nu fortsätta vårt tankeexperiment och backa de båda filmerna. Spola tillbaks dem så långt att vi möter vårt alter ego precis som hon tar i butikens dörrhandtag.  Där, på väg in, ber vi henne hejda sig och ta några djupa andetag som sätter sig i hela kroppen. Sedan ber vi henne hitta förankringen nedåt, mjukna i sina axlar och öppna upp bröstkorgen. Därefter betraktar vi henne när hon går in och möter butiksbiträdet.

Resultatet blir helt annorlunda, eller hur?

Märk väl. Vi ändrade inte tankarna. Inte heller känslorna. Vi ändrade kroppen.

Fascinerande, inte sant?

Kropp, känsla, tanke. Alla tre är väsentliga. Alla tre påverkar varandra.

Vi kan använda var och en av dem i vårt utvecklingsarbete men det är först när vi kombinerar dem som de ger fantastiska synergieffekter.

I den modell som vi ska jobba efter och som vi nu ska gå igenom kommer vi att ta avstamp från känslan, eller rättare sagt sinnesstämningen, men vi kommer också plocka in kroppen i vår träning. Tankarna, eller språket, finns med som ett ramverk för att göra det hela begripligt.

Låt oss nu gå in på de olika sinnesstämningarna.

Nio viktiga sinnesstämningar för tillfredsställelse

Det finns en rad olika sinnesstämningar, fler än vi kommer att beröra i vår träning. Modellen som vi ska jobba efter är uppställd kring de nio som jag anser är de viktigaste för att vi ska uppnå tillfredsställelse.

Tänket till modellen har jag delvis hämtat från Alan Sielers bok “Coaching to the Human Soul II”. Alan Sieler som, liksom jag, är ontologisk coach har i sin tur hämtat sin inspiration från Julio Olalla, grundare till coachutbildningen Newfield Network samt Fernando Flores, forskare i filosofi vid Stanford University. Både Julio Olalla och Fernando Flores står på den filosofiske giganten Martin Heideggers axlar vars  ”Varat och tiden” räknas till 1900-talets mest betydande filosofiska verk. Vi har ordentligt på fötterna med andra ord.

En sinnesstämning kan sägas beteckna hur vi förhåller oss till oss själva och till livet i stort. Ett sätt att uttrycka ett förhållningssätt på är att vara ”för” eller ”emot” något.

I vår modell finns sex grundläggande sinnesstämningar som definieras utifrån huruvida man ”accepterar” eller ”motsätter sig”  FAKTA, MÖJLIGHET respektive OVISSHET.

• FAKTA innebär något kan bevisas som sant eller falskt. Antingen är du 170 cm eller så är du det inte. Om jag påstår att du är lång är det ett antagande, inte fakta. Du kan ju upplevas lång för någon som är 150 cm men kort för någon som är 190 cm. Att du är lång blir min tolkning.
• MÖJLIGHET baseras på ett antagande om vad som är öppet för förändring eller vad som kan bli annorlunda. Antagandet baseras på det som hänt, det vill säga fakta, men sedan görs en tolkning om vad som är möjligt att förändra.
• OVISSHET grundar sig på på det faktum att framtiden är oförutsägbar. Hur vi väljer att förhålla oss till detta faktum kommer bestämma vår sinnesstämning.

De sex sinnesstämningar som uppkommer är följande:

• ACCEPTANS – accepterar fakta
• BITTERHET – motsätter sig fakta
• AMBITION – accepterar möjlighet
• RESIGNATION – motsätter sig möjlighet
• FÖRUNDRAN – accepterar ovisshet
• ORO – motsätter sig ovisshet.

Sinnesstämningarna lätthet, medkänsla och tacksamhet som grundar sig på acceptans definieras:

• LÄTTHET – hur jag förhåller mig till min egen betydelse.
• MEDKÄNSLA – hur jag förhåller mig till lidande.
• TACKSAMHET – hur jag förhåller mig till att livet är en gåva.

Det är således svårt att uppnå en djupare form av tillfredsställelse om vi inte går via acceptansen. Och som du ser finns också den djupare ambitionen, det mer meningsfulla drivet, bortom acceptans tillsammans med så väl tacksamhet som lätthet och medkänsla.

Under de kommande veckorna kommer vi att fördjupa oss i dessa nio sinnesstämningar. Vi kommer att bygga våra muskler och göra oss mer rörliga mellan de olika sinnesstämningarna. Men för att kunna göra det måste vi först bli mer stabila. Hitta vår mittpunkt. Nästa vecka går vi därför in på hur detta ska gå till.

Tills dess, reflektera över följande:

Vilken eller vilka sinnesstämningar befinner du dig mest respektive minst i? Vilka behöver du bygga muskler i?

Denna artikel är den andra i en serie. De åtta andra läser du här:

En början till tacksamhet och tillfredsställelse
Nio viktiga sinnesstämningar för tillfredsställelse
Centrering för att återfå din jämvikt
De drivnas gummiband – tänja ambitionen tills den slår tillbaka i resignation
De drivnas bermudatriangel: ambition-bitterhet-resignation
De drivnas kontrollspiral: oro-kontroll-oro
Tar du dig själv på för stort allvar? Bjud in lätthet i ditt liv
Medkänsla- att möta lidande med kärleksfull vänlighet
Tacksamhet – att se livet som en gåva