Har du börjat notera effekterna av att använda din kraft istället för din styrka?
Visst blir det märkbart lättare?
Jag fascineras av att jämföra dessa båda begrepp och hittar ständigt bevis på att kraften överträffar styrkan. Tänk bara på de gånger som du försökt få grepp om något som du inte har svaret på. Du funderar och analyserar men ju mer du försöker ”komma på” desto längre från svaret tycks du komma. Slutligen ger du upp och bestämmer dig för att sova på saken. Nästa morgon, i duschen, kommer svaret. Så där utan vidare. Och helt utan ansträngning. Kraft istället för styrka.
Nu ligger det ju inte nära till hands för oss att släppa taget på det här sättet. Vi är ju som sagt vana att ligga i. Du och jag driver på och får mycket uppskattning för det. Vi är personer som levererar det vi ska. Vi är pålitliga och lojala.
Men vad driver oss?
Denna artikel ingår i en serie. För att komma till början: klicka på denna länk.
Likhetstecken mellan vara och göra
Till stor del handlar vårt driv om att få ett godkännande från vår omgivning och ett gillande från oss själva. I jakten på att möta deadlines och överträffa kravspecar försöker vi springa ifatt vårt eget värde. Att vi är duktiga och drivna är egentligen inget problem. Men att vi sätter ett likhetstecken mellan våra prestationer och vårt värde som människor är det. När vi hela tiden måste göra saker för att bevisa vårt existensberättigande sliter vi ut oss både kroppsligen och andligen. Till slut är vi det vi mest befarar: nämligen ingen. Bara ett tomt skal.
Ja jag vet att du vet. Vila och återhämtning är ett måste för att vi ska kunna orka i långa loppet. Vi vet detta. Både du och jag. Men vi gör inte så mycket av den kunskapen eller hur? Istället fortsätter vi att jaga på och driva.
Och vet du vad jag tror?
Jag tror att vi gör detta för att vi, helt enkelt, är livrädda för att ta det lugnt. För om vi inte gör NÅGOT är vi INGET. Vi har satt ett likhetstecken mellan att VARA och GÖRA.
Kombinera lust med lugn
Om du och jag ska hålla distansen ut behöver vi ifrågasätta denna ekvation.
Vi behöver utmana den och ersätta den. Vi behöver byta ut den mot en ny. En ny som ger oss både och. Både en möjlighet att göra och utrymme att vara. Jag tänker att denna nya ekvation ser ut så här:
Lust + Lugn = Gott driv
När vi är i ett gott driv mår vi bra. Vi förändrar, påverkar och utvecklar precis som tidigare. Skillnaden är den att vi drivs av våra värderingar istället för godkännandet från vår omgivning. Drivet, eller lusten, kommer inifrån istället för utifrån.
Men det räcker inte med lust för att få ekvationen ovan att gå ihop. Även en person som utgår från sina värderingar kan bränna ut sig. Så låt oss titta på den andra komponenten i ekvationen – lugnet.
Vi människor drivs nämligen av två positiva drivkrafter: lust och lugn. Detta har vi gjort sedan urminnes tider. Lusten att vilja överleva har gjort oss kapabla att fälla vårt byte, försvara vår avkomma och förse oss med många ungar. Lugnet har fått oss att vila mellan striderna och ge våra ungar den trygga famn de behövt för att kunna stå på egna ben. Vi behöver båda. Det har vi alltid gjort. När lust och lugn är i balans fungerar vi optimalt.
För att få ett gott driv behöver du således öka lugnet i ditt liv. Göra mer av det som skänker dig ro. Om du nu invänder att du inte har tid så är det ganska troligt att du verkligen behöver det. Men ta det lugnt. Du behöver inte ändra allt på en dag. Gör istället förändringarna lite pö om pö. Det ökar chanserna för att det ska hålla på sikt.
Börja med att göra en lista på sådant du skulle kunna tänka dig att göra som skänker dig lugn. Dela upp listan i två sektioner – ”ensam” och ”med andra” – för att lättare hitta varierande aktiviteter. Kanske kommer dina aktiviteter på ensamsidan väga över. Kanske inte. Det har egentligen ingen betydelse var du har flest aktiviteter bara du hittar dem som passar dig bäst.
Ensam
- Ligga i soffan och läsa eller lyssna på musik.
- Sortera mina lådor och ta god tid på mig när jag gör det.
- Sköta om mina växter och blommor.
- Ta en promenad med hundarna i skogen eller längs stranden.
- Sköta om och rida min häst.
- Snickra, måla eller fixa med lägenheten eller huset.
- Sy och handarbeta.
- Skriva, spela ett instrument eller måla.
- Sitta tyst och meditera.
- Göra yoga, qi gong, springa eller gympa utan att ha bråttom eller prestera.
Med andra
- Laga mat och äta tillsammans.
- Spela sällskapsspel.
- Leka med barnen och gå helt upp i det.
- Vara tyst tillsammans när man är två.
- Se på en bra film.
- Ta en promenad i skogen eller längs havet.
- Städa och fixa med hemmet eller trädgården tillsammans. Göra det till ett heldagsprojekt utan brådska.
- Göra en utflykt med picknickkorg.
När du känner dig färdig med din lista är det dags för att avsätta tid för en aktivitet och sedan genomföra den. Jag vet. För oss är det utmanande att bara göra endast en sak och låta oss nöja med det. Vi vill helst göra allt på en gång. Vi ställer höga krav du och jag. Men mer om detta i nästa skifte.
Dela gärna med dig av dina förslag på aktiviteter som skänker lugn. Det kan inspirera oss andra. Skriv i kommentarsfältet nedan.
Växla om – en artikelserie om 7 skiften för att bli mera du:
Inledning
Skifte 1 – Fokusera på vem istället för vad
Skifte 2 – Utgå från dina värderingar och inte andras förväntningar
Skifte 3 – Förlita dig på din kraft istället för din styrka
Skifte 4 – Låt dig drivas av både lust och lugn
Skifte 5 – Motivera dig med självmedkänsla istället för självkritik
Skifte 6 – Ersätt ditt behov av få visshet med din förmåga att förundras
Skifte 7 – Premiera att vara på väg istället för att komma i mål
Stort tack för dessa artiklar! Jag läser dem med stort intresse och igenkänning.
Och funderar mycket på hur jag skall förändra. Att jag vill och behöver förändra är klart men jag har en jätteutmaning kring att jag inte vet vad jag vill istället. Det är blankt…..
Tack för din kommentar Tina. Härligt att artiklarna hjälper dig. Jag tänker att det kommer hjälpa dig att fokusera på VEM du vill blir istället på VAD du vill bli. När du har klart för dig VEM kan du definiera ett VAD som överensstämmer med det. Min erfarenhet är nämligen att man sätter sina mål utifrån VEM man är och om det VEMet är en gammal förlaga – ja då blir målsättningen därefter. Det är därför man känner sig tom när man uppnått ett mål snarare än uppfylld. Ens VEM har inte hängt med på resan. Det var en lång utläggning om det. I vilket fall som helst skulle jag rekommendera dig att börja med att tydliggöra dina värderingar som skifte 2 handlar om. Börja svara på frågorna där för att på så sätt bli klarare över din kompass i livet. VAD du sen ska göra på din livsresa kommer bli tydligare för dig i och med det.
Tack för dina kloka o inspirerande texter!
Tack Hanna. ♥️
Hej!
Jag har följt din hemsida, är med i Facebook gruppen och läst artiklar i nästan två år nu tror jag. Jag tycker det är jättemycket nyttigt att läsa och många tänkvärda råd och tips! Verkligen!!! Tacksam för dessa forum, stor kram för det!
För 6 månader sedan gjorde jag en stor förändring, hoppade av mitt fasta jobb där jag sprungit allt jag orkat en längre tid (och varit frustrerad). Startade istället eget.
Så nu har jag ju haft en viss tid att fundera vem jag är, vad jag vill, mina mål och hur jag ska uppnå dem. Jag har verkligen tagit det lugnt, umgåtts med familj och vänner, gjort lagom många saker jag tycker om och lyckats få in en del kunder i mitt egna företag. Men ärligt talat, utan att det ska låta som gnälligt; det här känns ju inte roligt i alla fall??? Är det inte nu jag bör känna mig fullkomligt lycklig och tillfredsställd? Men nej, känner mig ganska ensam och isolerad. Saknar kollegor och kontor, fart och fläkt, behöver hitta energi någonstans. Titta in i mig själv ger mig varken lust och kraft?! Är absolut ingen extrem extrovert människa, mer åt det introverta hållet egentligen, men det här känns jättekonstigt? Eller vad?
Anna
Tack Anna för din kommentar. Den fick mig verkligen att tänka till och tänka tillbaka på mitt eget liv som egenföretagare men innan jag går in på de tankar du väckte hos mig skulle jag vilja säga GRATTIS. Både till att du tog steget att slå in på en helt ny väg och för att du gjort det med framgång. Det tar tid att bygga upp ett kundregister och du har lyckats att på kort tid att komma en rejäl bit på väg. Imponerande.
Nu över till mina tankar kring det du skriver.
Din fråga verkar handla om hur du ska tolka ditt ifrågasättande av det beslut som du tagit; beror dina tvivel på dig själv eller på situationen? Om det är det förra kan du ändra inställning om det är det senare behöver du göra något åt själva situationen. Det är ju också möjligt att det är en kombo av båda.
För det första vill jag säga att det är fullkomligt naturligt att ifrågasätta det beslut du tagit. Jag har varit egenföretagare i femton år och tio av dessa tvivlade jag på mitt beslut. Samma tvivel har jag märkt hos mina kollegor. Tvivel i sig är således naturligt men det är även önskvärt eftersom du varje gång du tvivlar behöver fatta ett nytt beslut om du vill fortsätta eller inte. Och även om du inte behöver tvivla lika länge sm jag tror jag att det är en naturlig process de första åren som företagare.
För det andra anar jag att du har fastnat i en vanlig fälla för oss som är målinriktade nämligen den att vi är mer inriktade på att NÅ MÅLET än att GÖRA SJÄLVA RESAN. Vi är duktiga på att sätta mål och att uppnå dem vilket gör att vi får in ett tänkande som låter ungefär så här: ”När jag har nått DIT – DÅ ska jag bli lycklig och tillfreds”. Vi börjar blanda ihop lycka eller tillfredsställelse med att nå ett mål. På ett intellektuellt plan förstår vi att detta inte är sant – dvs att nå ett mål behöver inte betyda lycka för evigt – men på ett känslomässigt plan är vi inte där. Vi undrar därför varför vi är missnöjda nu när vi nått dit vi önskade varpå vi sätter ett nytt mål och så vidare. Vi hamnar i ett evigt stakande mellan våra mål som på ett märkligt sätt är drivna både av vårt missnöje och vår längtan efter lycka, tillfredsställelse eller vad det är nu vi drömmer om.
Det jag skulle vilja föreslå dig att tänka är:
Tänk dig att din resa med dig själv och ditt professionella liv är som en spiraltrappa där du vandrar uppåt, närmare och närmare ljuset. För varje varv är du lite klokare och kan därför fatta nya beslut hur du vill att det kommande varvet ska se ut. Ett varv som bara är ett varv och ingen slutdestination.
När du tänker så är dina tvivel egentligen inga tvivel utan mer frågor du ställer dig för att ta nästa varv i trappan. Kanske behöver du åter igen ställa dig frågan VARFÖR – varför gör jag det här egentligen? Kanske behöver du ställa dig frågan HUR – Hur eller på vilket sätt vill jag jobba i fortsättningen? Eller VEM – Med vem vill jag jobba både vad gäller kunder och kollegor? Som jag ser det börjar du få tillräckligt med erfarenhet av företagandet för att kunna fatta kloka beslut inför ditt nästa varv i livet.
Hur landar det här hos dig?
Hej och tusen tack för ditt utförliga svar! Så klokt skrivet. Känns ju alltid bättre när någon lyssnar på ens konstiga funderingar. Känner mig inte ensam alls längre så superduperstort tack för det!
Det är ju så att det är resan som är allt, inte själva målet (som Robert Broberg sjöng 🙂 Så jag tar ett varv i taget. Har ju gjort många varv redan denna korta tid som egenföretagare faktiskt, om jag tänker efter.
Skönt att höra att det finns fler som tvivlar dock…….mina samarbetspartner pratar mest om hur fantastiskt det är att driva eget och sköta sig själv.
Nu ska jag fundera lite mer på VARFÖR jag gör detta, HUR jag ska fortsätta och med VEM!
Kram från Anna, önskar dig en härlig helg!
Trevlig helg till dig med. Ta väl hand om dig.
Intressant artikel igen! Jag har aldrig tänkt på lugn som en drivkraft, utan mer som ett mål i sig. Jag ska bara….. sen blir det lugnt! Men jag kan oxå se att jag gör och har gjort tydliga val utifrån att det – ä r – lugn & ro som jag eftersträvar t.ex. som att åka tåg i stället för att köra bil eller flyga. Jag bytte karriär enbart av skälet, ett av de bästa förändringar jag har gjort. Nu i ljuset av artikeln har jag plötsligt en nygammal kraft – mitt underbara lugn? som driver mig framåt eller uppåt…. allt gott / J
Tack Janet. Det var en ögonöppnare även för mig när jag fann distinktionen mellan lugn och lust. Det förklarade så mycket. ♥️
Bra artikel om lugn och lust. Jag påstår att sedan jag började intressera mig för mindfulness har jag i större utsträckning funnit just den balans du skriver om. Å ena sidan lust och energi och å den andra lugn och närvaro. Jag är övertygad om att den balansen gör mig inte bara mer effektiv utan också friskare och till och med trevligare.
Kram
Staffan
Tack för din kommentar Staffan. Jag ger dig rätt på alla sätt och vis. 😉
Idag, när jag satt o sorterade strån i gräslöken. Fina till maten o andra bort . Infann sig ett lugn o önsketänkande. En konstig önskan. Om att bli knäpp. Läste en bok en gång. Om en man, som sörjde men älskade sin hustru, som blivit knäpp. Hon gjorde inget vad han kallade vettigt. Men han älskade henne. Jag är så erbarmligt trött. Tänk om jag kunde bli älskad även om jag inte gör annat än sorterar gräslök. Inte när någon säger att jag ska göra det, utan när JAG vill
ALLA är värda att älskas. ❤️
Du skriver så klockt och mitt i prick Marie. Känns som att jag förstår lite mer om mig själv för varje gång jag läser något du skrivit.
Just nu fastade det du skriver om lugn som en drivkraft. Jag har insett att jag sorgligt nog oftast drivs av rädsla, och de gånger jag låter lusten komma fram känns det som att många i min omgivning tycker att det blir för mycket. Det kostar på att vara engagerad, och efter att jag brände ut mig för några år sedan är jag rädd för att bli för engagerad – med risk för att lusten försvinner och att allt känns meningslöst istället.
Det är verkligen en utmaning att känna att jag duger när jag upplever att jag inte kan leverera som tidigare. Likhetstecknet mellan att göra och att vara sitter hårt.
Men dina ord hjälper på vägen, gillar bilden av spiraltrappa. Jag har just bytt jobb och är längst ner på första varvet. Kämpigt när man är ”sämre än sämst men ska prestera på topp” som du skrev i en annan artikel. Just nu övar jag på att tänka på vad jag uppskattar hos mig själv just nu, en av dina bra övningar. Hjälpte mig idag.
Tack för att du finns och att du skriver!
Tack fina Camilla för dina kloka tankar. Och du. Vi gör så gott vi kan på vägen uppgör trappan. 😉